I juni 2012 åkte jag och Maria till Kroatien, Trogir.
Vi skulle fira vår vänskap, och att det var 20 års sedan som vi åkte till Cypern tillsammans.
Då var Maria 17 och jag var 20.
Då var vi borta i 2 veckor.
Nu var vi i Kroatien i en vecka.
En dag åkte vi till  Dubrovnik. 
En resa på drygt 30 mil enkel, i en minibuss med några andra resenärer.
En chaufför som inte körde efter hastighetsbegränsningarna.
Det var väldigt varmt.
Med på denna resa var även en dam från USA vid namn Joyce Verplank Hatton.
En otroligt pigg och pratglad kvinna.
I Dubrovnik fick vi en guidad tur.
Sedan skulle vi leta oss någonstans att äta.
Joyce som var ensam sökte sällskap, och frågade Maria och mig om vi ville äta lunch med henne.
Och det gjorde vi ju så gärna.
Hon hade jättemycket att berätta, och hon bjöd på en flaska vin.
Och hon var väldigt nyfiken på Sverige.
Det var jättetrevligt.
När vi kom tillbaka till Trogir, erbjöd hon oss att komma och hälsa på henne och hennes bror på hans båt som låg i hamnen.
Det ville vi så klart.
Så nästa dag gick vi dit.
Det visade sig att hennes bror hade ritat båten själv och fått den byggd efter den.
Han hade ett par anställda på båten som skötte mat, städ, och skötseln av båten.
Joyce hade flugit dit för att sedan åka med dem ut på havet.
Jag minns inte vart de skulle åka.
Jag och Maria fick en rundvandring på båten, och blev bjudna på vin.
Vi hade en tanke, och önskan om att åka och hälsa på Joyce, men det har tyvärr inte blivit av.
Det hade förmodligen varit en upplevelse.
Hon hade varit ägare av ett företag i USA, och chef för många anställda.
För inte så många år sedan skrev hon en egen biografi, Breaking Glass-Broken Barriers.
Synd att den inte finns på svenska.
Mötet med människan.
Jag bara älskar det.
Det finns så otroligt många trevliga människor.
Vi fick äran att träffa Joyce.
Det är ett fint minne som jag alltid kommer att bära med mig.
Jag och Maria hyrde en lägenhet som vi kallade bunkern.
Fönstren vette bara åt husväggar. 
Det fanns inte en tillstymmelse till utsikt.
Och varje morgon kl 6 var det utrop från en minaret/moské.
Att kunna resa är en ynnest.
Jag har en förhoppning om att vi nästa år ska kunna åka till Österrike.
Då är det 10 år sedan vi åkte till Kroatien.
En resa som vi har pratat om att vi vill göra i många år, men det har alltid kommit något i mellan.
Jag och Maria har Cypern, Israel och Kroatien i ryggsäcken.
Till Israel åkte vi från Cypern för att i första hand träffa min kompis Sara, som jag träffade i Strängnäs i höstas.
Men vi stannade aldrig till med bussen i Tel aviv där hon var.
Vi åkte till Jerusalem och Betlehem.
Vi såg klagomuren och platsen där det sägs att Jesus föddes.
Vi tillbringade två nätter på en båt till och från Israel.
Häftigt är bara förnamnet.

Solen skiner och jag ska ta en promenad med Chess.
Ha en riktigt trevlig helg!
:O)