Leendet du sänder ut vänder åter till dig




måndag 19 juli 2021

Elias har blivit antagen till distriktslaget P16 Jämtland/Härjedalen i innebandy.
De ska åka till Oxelösund/Nyköping på höstlovet 30 okt till 2 nov och spela SM.
Jag och Moa har en tanke om att åka ner och titta, men vad jag förstår så har det inte tagits något beslut om det får vara någon publik än, så vi får avvakta med att boka något.
Eftersom han är ensam spelare, förutom tränaren från Strömsund så är det kanske kul att se några välkända ansikten.
Jag hoppas att det är genomförbart, det skulle vara så kul.
Sist Elias var med till Gävle så fick vi veta att han hade blivit antagen så sent, så jag hade inte en chans att söka ledigt etc.
Då åkte de direkt efter nyår.
Då fick vi titta på matcherna på tv (köpte matcherna via en app och streama)
Elias hinner fylla 17, men pga pandemin så blev det inget i fjol, då det skulle ha åkt.

I går var Tomas och Alva och plockade hjortron.
Det blev ca 5 liter.
Tomas rensade och kokade sylt i går kväll, så i dag kunde jag blanda det i smoothien till frukost.
Vilken lyx!

I morse vaknade jag vid 5.30 och hörde att det spolade vatten på toaletten.
Det var rejält blött på golvet, och mina kläder som låg i korgvagnen bredvid.
Det har hänt några gånger förut också, och då har vi tänkt att det spökar.
Men det kan även vara för att vi inte har vridit av kranen ordentligt.
Och när någon spolar i huset så sätter den i gång också.
Det är nog mer rimligt.
Undrar hur länge den har stått och spolat?

Skönt med ledig dag.
Ladda för en 4 dagars arbetsvecka.
Det är inga varma vindar.
Satte faktiskt på mig underställströjan när jag gick ut med Chess i morse.

Hörde jag någon viska semester?
10 dagar...
:O)

 

fredag 16 juli 2021


"Unga personer är som frön, och för att de ska kunna växa får de inte vara omgivna av ogräs.
Och då är krattarna (personer som hjälper unga formbara personer att växa i rätt förutsättningar)
de som underlättar för att det fröet ska växa och frodas.
Från sommarpratet med polisen Nadim Ghazale. Så bra beskrivning tycker jag. Det är tyvärr allt för många som inte får de förutsättningarna. Jag tror att det viktigaste är att bekräfta, se och lyssna. Jag hävdar att vuxna inte alltid har rätt. Lägga energi på rätt saker. Det är sådant som jag har fått lära mig. Att barnen alltid går först, även när de har blivit stora. Jag tänker att de behöver minst lika mycket omtanke nu som förut. Att man finns där oavsett vad det är. Att de ska känna trygghet och tillit. Sedan ska de självklart få utrymme att utforska och möjlighet att lära sig av livet, vad som är rätt och fel och av sina misstag. Och att inte vara för överbeskyddande. Eller ställa för höga krav, som de kanske inte kan eller vill uppnå. Stötta och uppmuntra. Acceptera och respektera. Då tror jag att de har goda förutsättningar. Men jag vet att det kan vara lättare sagt än gjort. Alla är ju inte stöpta i samma form, tack och lov. Alla får vi våra utmaningar och prövningar. Det finns ingen instruktionsbok. Man vill bara att det ska gå bra för dem vi älskar mest av allt. Barnen kan inte välja sina föräldrar. Alla är helt enkelt inte lämpliga att vara föräldrar, då många inte ens är kapabla att ta hand om sig själva. Många sorgliga öden.


I går efter hällregnet som bara varade i några minuter, så blev luften lite lättare att andas.
Det har varit olidligt varmt på jobbet.
Luften har stått helt still.
Vi får inte ha ac i de allmänna utrymmena, bara i ett rum med stängd dörr.
Dit får man gå flera gånger per dag för att svalka sig.
Därför är det riktigt skönt att det inte är den där tryckande värmen i dag.
Få lite paus.

Den här helgen jobbar jag.
Jag ska bla hjälpa till ute på hemtjänsten med dubbelbemanningar.
Jag gillar variationen.
Sedan är det alltid skönt att ha Gästis som den fasta och trygga punkten.
Jag tror att det är nyttigt att få se hur andra jobbar och har det.
Och att kunna hjälpa varandra när det krävs.
Vi är minst sagt väldigt flexibla.
Om någon skulle säga något annat så skulle jag protestera högt.
13 arbetspass kvar...
Jag kan snart börja räkna ner.
Jag ser semestern skymta där borta bakom hörnet.

Jag hoppas att du kan njuta av en avkopplande och trevlig helg.
Var rädd om dig!
:O)

 

måndag 12 juli 2021

Det finns inget dåligt väder...
Vi trodde ju ända in i det sista att det inte skulle regna så mycket.
Som den optimist man är, så jag tog bara med mig en regnjacka.
Vi hade bokat tid för att köra gocart på motorstadion i Östersund i lördags.

Vi var ett glatt gäng på 8 personer som körde.
Moa, Elias, Alva, Tomas, Anna, Isak och Viktor.
(Petter och Melvin ville inte)
Som tur var följde Moas kompis med, så hon fick vara vår fotograf.

Elias

Det var uppvärmning 8 min., tidskval 8 min. och stor final 10 varv.
Sammanlagt en timme.

Attans vad blöta vi blev, men det var helt klart värt det.
Humöret var på topp ändå.

På första plats kom Isak.
På andra plats Elias.
Och på tredje plats Moa.
Anna bröt efter tidskvalet.

Sedan fick vi lite snabbt inhandla kläder på Lager 157.
Jag kunde vrida ur mina byxor.

Vi hade bokat bord på Pinchos.
Jag tror att detta kommer att vara en av de dagar vi kommer att minnas mest av den här sommaren.
Alla vara jättenöjda.
Kanske gör vi om det, när vädret är bättre och banorna torra.

I går gjorde Petter en hole in one (hio) på bana 7, på golftävlingen.
Han var den första som gjorde det på det hålet.
Och just då var pappa (morfar) så precis där och filmade.
Så roligt!
Det är verkligen så underbart att få vara en del av allt som barnen gör och är med om.
Även om jag inte alltid är på plats så gläds jag minst lika mycket, oavsett vad det är.

Jag tog en promenad med Maria.
Sedan lyssnade jag på Anna Kindberg Batras sommarprat och åt glass i paviljongen.
Jag blir så besviken över hur hon med flera har blivit behandlade.
Det är fega, rädda och egoistiska människor som verkar ha ett uppdämt behov, och anser sig ha rätt att vara elaka. 
Och media är fruktansvärda.
Som gräver och gräver.
Undrar om de kan sova gott om nätterna?
Något samvete verkar de ju inte ha.
De hjälper verkligen till att sparka på de som redan ligger.
Som har förstört livet för många.
Mediadrevet som blev kring Anna, och hennes partikamrater som gaddade i hop sig för att få bort henne som ordförande.
Fy vad vidriga människor det finns.
Trots att man är en offentlig person så finns det gränser för vad som är ok.
Trots allt så är de också bara en människa som alla andra.
Ingen robot utan känslor.
Det är så tråkigt att klimatet emot varandra har blivit så hårt och kallt.
Empati, tillit och omtanke är det alldeles för lite av tyvärr.
Egoismen har tagit över mer och mer.
Bara jag får...
Jag blir ledsen när vuxna människor inte kan glädjas med andra.
När avundsjukan lyser igenom.

Det är svårt att inte påverkas av allt som händer.
Så otroligt tragiskt med flygolyckan i Örebro.
Blev påmind om den i Umeå för bara ett par år sedan.
18 människor, som lämnar kvar barn, livskamrater, föräldrar och vänner i en stor sorg och saknad.
Det är någon som får sätta livet till varje dag i Sverige pga gängkriminalitet.
Tryggheten är inte densamma.
Jag känner stor frustration.

Tack för att du tar dig tid att läsa.
Önskar dig en trevlig och fin vecka.
På återseende!
:O)

 

fredag 9 juli 2021

Trappen är klar.
Det blev en jättestor skillnad.
Vi är så nöjda.
Och så har vi ju fått lära oss något nytt.
Jag att slipa och att vi måste ha kvistspärr färg.
Nu ska vi vårda trappen bättre än vad den har blivit innan.

Jag är så överlycklig över mina pion knoppar.
I fjol hade jag en.
I år två.
Nästa år planerar vi för att köpa fler pion buskar.
Vi har haft fint dekorationsgräs, men det tyvärr så har ogräset tagit över mer och mer, och det är svårt att gallra.
Så jag tror att vi kommer att ta bort det redan i sommar eller till hösten, och fylla på med helt ny jord.

Jag älskar den där hårda fasta knoppen.

Potatisen växer så det knakar, kan nog skördas till surströmmingspremiären.
Hallonbuskarna och morötterna växer däremot sakta.

Njuter av vår fina tomt.
Jag trivs så otroligt bra här.

Skönt med tre dagars ledighet.
Jag längtar semester så mycket nu.
Vissa mornar är det en ren pina att kliva upp, är så trött.
3 veckor kvar.
Har bara några, Att göra saker.
Behöver verkligen sätta om blommorna.
Jag brukar försöka göra det var annat år.
Står ute vid komposthögen, så gör det inget hur söligt det än blir.
Och jag kan lämna det där tills jag är klar.
Sedan behöver garaget en handpåläggning igen.
Dock inte lika mycket som när vi rensade där för ett par somrar sen.
Man stoppar bara in, och det flyttar ju inte på sig själv, konstigt??
Och lite annat småfix som inte tar så lång tid.
Man kan aldrig döstäda för mycket, eller för tidigt 😉
Ju mindre man har den dagen det är dags att flytta desto bättre.
Och ingen annan ska behöva ta hand om allt skit som har lagts på hög.
Skriver hon som har fulla bastun och utrymmet bredvid med grejer.

I morse när jag låg i sängen, halvt sovande, så kom jag på en helt briljant idé, att det borde finnas hjärtstartare i mobilen.
Jag sa det till Tomas, som svarade - det är för dåligt batteri.
Jo förvisso.
Så var det slut på den konversationen.

Det ser ut att bli en riktigt fin dag.
Vi får besök av Lena och Jonas i dag.
Det är ett helt år sedan sist.
Det ska bli så roligt och trevligt.
I morgon blir det en hel dag i Östersund.
Det ser ut att kunna bli lite regn, men det hinner ändras till dess.

Önskar dig en riktigt trevlig helg!
:O)

 

tisdag 6 juli 2021

Lånad bild från nätet.
Tulpanträd.
Hur vacker som helst.
Visste inte ens om att det fanns.
Alltid roligt att lära sig något nytt.

Tillfälligheter.
Som gör att man träffar den som man ska leva sitt liv med.
Jag tycker att det är fascinerande att höra andra berätta.
En kille och tjej träffas på ett café.
Hon jobbar där och han kommer dit med en kompis.
De träffas på en dans.
Hon flyttar och börjar jobba på en annan ort, och han åker i väg som FN soldat.
De börjar brevväxla.
När han åker hem till Sverige så stannar han ett par dagar och hälsar på henne, innan åker han hem.
Hon flyttar hem.
Och de blir snart därefter ett par.
Han berättar det med ett leende på läpparna.
Det märks att kärleken och de fina minnena finns kvar.
60 år har de varit tillsammans.
Hon säger - inte konstigt att vi känner varandra utan och innan.
Han berättar att de har rest mycket sedan de gick i pension.
De kunde gå i pension tidigare båda två.
Tänk vilken ynnest att äntligen få tid till varandra.
Barnen är vuxna och de har barnbarn.
Livet.
Sådant som gör att det blir mer innehållsrikt och fyllt med en massa glädje.
När man tar sig tid att fråga och lyssna.
Att ta lärdom av det som berättas.
Det är viktigt att ge varandra utrymme och frihet.
Man kan aldrig äga en annan människa.
Svartsjuka och kontrollbehov skadar förhållandet.
Och att det går alldeles utmärkt att vara tillsammans utan att vara gifta.
Tillfälligheter som gör att livet förändras.
Oftast till det positiva, tyvärr i bland till det negativa.
Utifrån många val som man gör.
Eller av andra orsaker som man inte kan påverka som tex sjukdom.
Tillfälligheter.

I bland funderar jag på hur andra tänker.
Men det är ingen mening, för jag förstår ju ganska snabbt att de definitivt inte tänker som jag.
I bland säger en människa precis det jag tänker.
Och jag blir så överlycklig att det finns hopp.

:O)

 

måndag 5 juli 2021

Favorit i repris.
Grillat i Imnäs.
I år kunde vi sitta ute.
Det var 29 grader, så det blev lite svettigt 😅
Moa tog med en kompis som är här och hälsar på från Västervik.
Jag är så glad att Moa kunde vara med och äta.
Det var inte helt självklart för några veckor sedan.
Jag provade en ny rätt, pork neck burnt ends.
Jättegott!

En riktigt fin sommartradition.
Melvin åt en 500 gr hamburgare med pulled pork och ost.
Han blev minst sagt proppmätt.
Han var inte sugen på hamburgare i går.

I går (4/7) fyllde Petter 21 år.
En helt underbar sommardag.
Många tårtor har det blivit genom åren.
Det är så kul att de vill att jag ska göra dem, då det finns så många goda köptårtor.
Petter fick ett par jättefina golfskor i förskott, då de gamla var uttjänta (redan i fjol)

Vi passade även på att skjuta konfetti över Moa som har fått en tillsvidaretjänst på Barona f.o.m 1/7 😄
Det är hon så väl värd.
Det är ett bevis på att hon har gjort bra i från sig.
Hon får alltid kämpa lite extra än många andra.
Nu kanske hon kan köpa sig en bättre bil, som hon drömmer om.
Hon och hennes kompis hade kört runt Stekenjokk efter jobbet i fredags.
En nätt liten tur på "bara" 50 mil.
Jättekul att de passar på.
När man är ung är ingenting omöjligt. 

Äntligen ska det bli av 😀
Att få se dessa tokstollar live.
På Vallarnas i Falkenberg på fjärde raden, med Gun och Bertil.
25 års jubileum.
Det ska bli så kul.

Allergin fortsätter att plåga mig.
Tack och lov för medicinen.
Det är värst på morgonen.
Jag blir helt slut i kroppen.
Det var lugnt när det var mulet och regn.

Elias sommarjobbade på hembygdsgården vid samevistet förra veckan, och har en vecka kvar där.
Sedan ska han få hoppa in lite extra på Arbete och fritid, där han gjorde praktiken.
Plus att han för tredje året klipper gräset åt en äldre dam.
Jättebra och nyttigt att han får tjäna sina egna pengar.

Solen skiner!
:O)

 

tisdag 29 juni 2021

Jag har omvärderat livet.
Det har kanske med åldern att göra, men i så fall är det positivt att bli äldre.
Jag känner mig dock inte gammal.
Det beror kanske på att jag har haft ett relativt hektiskt liv sedan jag fick barn.
Det har liksom bara rusat på med en det ena och än det andra.
Jag uppskattar lugn och ro.
Jag har fått nya intressen, och jag har behållit några gamla.
Sådant som jag mår bra av.
Jag behöver inte fråga om det går bra att jag...
Jag tycker om att planera, men det är minst lika roligt att vara spontan.
Jag tycker att det är skönt att få saker gjorda.
Jag är en doer.
Det sitter sällan fast.
Man måste vara om sig och kring sig för att man ska få något i sig och på sig 😉
Ska jag vara ärlig så tycker jag att det är skitjobbigt med människor som aldrig får tummen ur, det sitter fast.
Eller att de är för bekväma, och väntar på att någon annan...
Mycket prat och lite verkstad.
Då gör jag det hellre själv.
Tålamod är inte min starka sida.
Jag upplevs säkert som lite obekväm.
Jag tror även att det finns de som irriterar sig på mig.
Främst för att jag har mina bestämda åsikter.
För att de inte tycker som jag.
Och det är helt ok. 
Jag tycker inte som alla andra heller.
Men jag kan tycka om och respektera dem ändå.
Det finns säkert de som även tycker att jag är tråkig.
Jag vill inte sätta mig i situationer där jag känner mig obekväm.
Det där kallpratet tilltalar inte mig, och att dricka alkohol för att "mjukna, lätta upp stämningen" tilltalar mig ännu mindre.
Jag föredrar att umgås med människor som tillför mig något.
Som får mig att skratta och må bra.
Jag tycker om att hänga med på vad som händer i Sverige och världen.
Att vara lite omvärldsorienterad.
Det tror jag att jag har nytta av i många sammanhang.
Jag har även mycket nytta av facebook och instagram. 
Folk sitter på så mycket erfarenhet, tips och råd och ger mig många bra ideér.
Passar det inte så krusar jag ingen längre.
Däremot så är jag aldrig omöjlig och anpassningsbar.
Jag gillar det enkla, och det får gärna vara lättsamt.

Självömkan har jag otroligt svårt för, om den inte är befogad.
Att sitta och tycka synd om sig själv gör ingen lycklig.
Sedan gör det ju ingenting att få bli uppassad i bland 😄
Jag tycker om att se och uppleva saker.
Från stort till smått.
Jag är nyfiken på livet bortom 50 skyltarna.
Jag ska lova mig själv att aldrig bli en sur och bitter gammal kärring som sitter och gnäller på allt och alla.
;O)

 

måndag 28 juni 2021

Hur glad blir man när någon tänker på en, på en vanlig tisdag? 😄
Jag fick ett meddelande om jag ville följa med på en liten tur?
Utan att veta vad det var så skrev jag tillbaka att det skulle vara trevligt.
Hur ofta åker man någonstans efter jobbet?
Det sken upp på em och det blev en jättefin sommarkväll.
Maria hämtade mig efter middagen, och så åkte vi till Vackermyren i Hammerdal.
Ett ställe med en massa vackra blommor mitt i skogen.

Guckosko.
De stod där så vackra och ståtliga i det fantastiskt ljuvliga solskenet.

Den här blomman hittar jag inget specifikt namn på.
Snöflinga kanske?
Otroligt vacker.

Orkideé av släktet nycklar.
Kanske ängsnyckel?
Det finns så många som påminner om varandra.
På platsen fanns även ett vindskydd och eldstad.
Myggmedel kan då rekommenderas.
En mycket trevlig utflykt.
Vi är duktiga på att passa på.
Att ta tillfället.
Det handlar bara att komma på det.
Och att kunna ge och ta.
Jag tycker att både och är roligt.
Omtanken om varandra är guld värt.

Stugan på Lia ranch.
Det enda som vi saknade var en tv, att kunna slå på och slötitta en liten stund när det regnade.
Annars var vi jättenöjda.
(Kanske lite trång med tanke på att det fanns sängplatser för 5 personer)
Chess passade så fint in i bilden.

De hyr ut båtar både med och utan motor, och kanoter.
Det måste vara paradiset för fiskare.
Funderar på att ta med Petter och Elias dit.

Synd att vattnet var så kallt när de har värsta stranden i Stora Blåsjön.
Och med den utsikten.
Det hade varit häftigt om det var fullt med folk, svajande parasoller och en strandbar. 

I går 27/6 firade jag och Tomas 9 år (8 år som förlovade) av kärlek, tillit, trygghet, glädje och omtanke.

Det är inte helt enkelt att börja ett helt nytt liv med 5 barn.
Det var en väldigt stor omställning och utmaning för oss alla.
När vi köpte huset så hade vi en tanke om hur de skulle vara här.
Vi började med varannan vecka.
Det var verkligen som en av och på knapp.
Ena veckan var vi 2 andra 7.
Sedan blev det två veckor på vardera stället.
Det blev mera harmoni, men ändå väldigt intensiva veckor.
Sedan töjdes veckorna ut, från början för Petter som tyckte det var jobbigt att packa hela tiden.
Och det var väl mest rimligt med tanke på att han var äldst.
Efter det har det blivit olika konstellationer.
Av erfarenhet så tycker jag att det är viktigt att lyssna på barnen.
Och kunna kompromissa.
Det är inte alltid vi vuxna som vet bäst.
Eftersom vi inte har haft rum till alla så har de fått dela rum, utom Alva.
Hon har haft förmånen att ha ett eget rum hela tiden.
Den som egentligen aldrig har haft ett alldeles eget rum här är Elias.
Det kan jag känna är jättetråkigt.
Det är viktigt att barn har ett eget ställe att stänga in sig på när de vill vara i fred.
När Moa eller Petter har varit hos deras pappa så har han fått haft deras rum.
Det kan jag ha lite dåligt samvete över, men inget som jag har kunnat göra så mycket åt. 
Vi har ju de rum vi har.
Det kan ju vara ett skäl till att Elias har valt att bo hos sin pappa, där han har ett eget rum.
Men jag försöker vara en så närvarande mamma som jag bara kan.
Vi bor ju inte så långt i från varandra som tur är.
Han har möjlighet att komma hit precis när han vill.
Dörren står alltid öppen för våra barn.
De ska alltid få vara det viktigaste som finns i våra liv.
Nu är de stora.
Petter fyller 21 år på söndag.
Helt galet!
Alva ska åka till Vilhelmina på höstlovet och förhoppningsvis ta körkortet.
Hon fyller 18 år i november.
Det är bara Elias och Melvin kvar i skolan.
Vi ska stötta och hjälpa i alla beslut och val som tas.
Alla måste få göra det de vill.
Det är det som utvecklar och gör dem till den personen som de själv vill.
Det är inte vår uppgift att styra, bara vägleda.
Sen vill jag så klart ha dem nära, men det är nyttigt att kunna vara i från varandra också.
De vet ju alltid vart jag finns.
Det är det som är livet.
Man vet aldrig vad som väntar runt hörnet.
Det är det som är så spännande med att ha barn.

Jag vill ge Stefan Lövén en stor eloge som som tar sitt ansvar att avgå/begära sig entledigad. 
Jag är nöjd så länge C och MP inte får så stort inflytande.
Med det har jag skrivit lite för mycket, då jag har lovat mig själv att inte skriva om politik i bloggen.
Men det är en historisk dag.
Att välja mellan "pest" och "kolera" är inget lätt beslut.
Tror inte att ett extra val hade blivit något bättre, då de är så otroligt oense om så mycket.

Midsommar blev både ledighet och jobb.
I dag är jag ledig.
Ska försöka förena lite nytta med nöje/vila.
5 veckor kvar till semester.
Jag har bokat den andra natten på resan ner mot Varberg i Uddevalla, i augusti.
Jag har en bloggvän som bor där, som jag aldrig har träffat, och tanken är att vi ska försöka träffas.
Det ser jag väldigt mycket fram emot.

På återseende!
:O)

 

torsdag 24 juni 2021

Förra fredag fm åkte vi till Ankarvattnet, i norra Jämtland (Frostviken)
Om det var någon som tittade på Bonde söker fru 2019, så såg du Jimmy från Ankarvattnet, och Emelie som också bor där nu.
De driver en camping tillsammans som heter Lia ranch.
Där hade jag hyrt en stuga.
När vi kom dit regnade det, så vi bestämde oss för att åka tillbaka till Stora Blåsjön och beställa pizza på Fjällripan (som drivs av "Arga kocken") och ta med till stugan.
Så vi åt pizza och tittade på Sverige mot Slovakien.

Det blev uppehåll så vi kunde ta en tur.
Först åkte vi till Gaustafallet.
Det är mäktiga krafter som dånar ner för klipporna.
Häftigt med det gröna vattnet.

Sedan fortsatte vi till Stekenjokk.
Där var det mycket mindre snö kvar än vad jag hade förväntat mig.
Med tanke på bilderna som vi såg på plogbilen, som plöjde sig igenom snömassorna en månad tidigare.  
Det var +6 grader.
Några husbilar på ställplatsen.
Vi gick ur bilen för att fota, sedan åkte vi tillbaka till stugan.
Vi drack lite bubbel och laddade för vandring.

När vi vaknade på lördag morgon regnade det.
Jag kollade YR och det visade regn i stort sätt hela dagen.
Det är väl typiskt.
Vi åt frukost och gjorde oss klar.
Vi hade ju åkt dit för att gå till Bjurälven.
Jag vet inte om det var någon där "uppe" som ville vara schysst, men det slutade i alla fall att regna och vi åkte till Leipikvattnet där leden börjar.
Och möts av denna fantastiska och underbart vackra vy.
Helt magiskt.
Det kunde inte börja bättre.

Det var 3 km till vattenfallet och vindskyddet.
Även om det var spångat här och där så var det även många partier av stenar och rötter.

Vi fortsatte till Colosseum.
Den sagolika blinda dalen.
Som ur Sagan om ringen.
Vi passerade en antal doliner,  gick uppför och nerför många trappor.

Så mäktigt.
Bjurälvens naturreservat är känd för sina underjordiska gångar av is och vatten.
Vattnet var helt klart, så gott att dricka ur kåsan.

Vi invigde vårat stormkök.
Tomas hade köpt carbonara på påse, som vi blandade med varmt vatten.
Det var ingen höjdare, men det gav i alla fall energi att gå tillbaka.

Chess gjorde det så bra som pinnade på i 1,2 mil.
När vi bara hade en liten bit kvar kände vi att det började droppa.
Snacka om att ha tur med vädret.
Det kunde inte bli mer lyckat.
Trötta och stumma ben, men så otroligt nöjda.
Dusch, middag och slappa.
Så skönt och mysigt.
Ute var det regn och rusk.
Njöt av lugnet och tystnaden.
Vi somnade gott.

På söndagen åkte vi till Ankarede och tittade innan vi åkte hem.

I tisdags körde Moa helt själv till Västervik, till en kompis.
Hon är inte brydd hon.
Det skulle jag aldrig göra.
Men hon är mycket tuffare och modigare än mig.
Det är bra egenskaper för att klara sig bra här i livet.

Glad och Trevlig Midsommar!

:O)