Leendet du sänder ut vänder åter till dig




måndag 11 augusti 2025

Fredagen den 1 aug. åkte vi med husbilen till Sollefteå.
Vi hade bokat ställplats på campingen, och det visade sig att den låg precis intill där Diggiloo gänget skulle vara. 
Det blev väldigt varmt så vi fick gå för att köpa oss en fläkt.
Det kändes som att det kunde bli riktigt svettigt att sitta i så många timmar i solen, men bara strax efter att de satte i gång, från ingenstans öppnade sig bokstavligen himlen.
Det bara vräkte ner.
När det dessutom började åska och hagla så fick jag skynda mig till husbilen för att stänga takluckorna som var öppna för att Chess var där.
Men det var redan jätteblött i sängen, madrassen och täckena samt i den främre delen.
Jag fick lägga ut våra badlakan som skydd.
Sedan var det till att trava tillbaka i stora djupa "sjöar".
Möttes av folk som försökte ta sig därifrån genomblöta från topp till tå, men de flesta ändå med ett leende och skrattandes åt eländet.
Jag kunde vrida ur klänningen.
Men när det äntligen blev uppehåll så fick vi vara med om en helt fantastisk show från första parkett. 
Uno Svenningsson, Jessica, Andersson, Per Andersson, Ola Salo, Medina, Sanna Nielsen, Margaux, Arwin, Bruno Mitsogiannis och Lisa Stadell.

Jag såg mest fram emot att se Ola och ...

Per.
Lika proffsiga och galna som vi har sett dem på tv.
Vi skrattade, fick "ståpäls" och bara gungade med av musiken och stämningen.
Ett härligt gäng som verkligen bjöd på sig själva, och det märktes att de hade riktigt roligt tillsammans.
När vi kom tillbaka till husbilen så var markisen så tyngd av regnet, men som tur var hade den inte gått sönder.
Vi fick göra det bästa av situationen, och vi lyckades få till en torr säng som var det viktigaste.
Tanken var att vi skulle stanna en natt till, fast på en ställplats vid High Coast Whisky, men det fick vi tyvärr avboka och åka hem i stället.  
Och det var nog det ända rätta för att få allting torrt, tvätta och städa.
Det blev minst sagt ett sommarminne utöver det vanliga.

I onsdags den 6 aug. firade vi Elias som fyllde 21 år 💝
Snart börjar ett nytt kapitel i livet i Östersund.
Han och Nova har fått tillgång till lägenheten så de har börjat flytta in.
Jag ser mycket fram emot att se den.
Jag gläds verkligen med dem.

I torsdags åkte jag och Moa till Östersund för att SPA´a på Hotell Östersund och Head SPA behandling.
Jag vann ett presentkort där för ett bra tag sedan, och nu var det dags att använda det.
Moas sista semestervecka, och min 4:e arbetsvecka, så det passade bra att boosta oss lite inför hösten, och få tid tillsammans.
Vi fick en sådan mysig och trevlig dag. 

Head SPA var riktigt härligt, och Cloud SPA, så det kan jag verkligen rekommendera.
Vi åt på Taco bar innan vi åkte hem.
Fylld med ny energi.

Jag har fått en ozoneair av Tomas 💗
Jag hoppas på att jag bla ska slippa min nattliga nästäppa som jag har haft i så många år.
Jag har höga förväntningar.
Jag beställde en ozoneair i april i år, och det drog ut på tiden så till slut ledsnade jag och avbeställde den.
De är tydligen så populära så de hinner inte tillverka dem tillräckligt snabbt.
När Tomas beställde den på Elon här i Strömsund, så tog det bara några veckor att få den.

Vi har kunnat njuta av ovanligt mycket jordgubbar och smultron i sommar, och äntligen så levererar hallonbuskarna också.
Hallonbuskarna som vi planterade för flera år sedan har tagit sig dåligt, men i stället verkar det som det har kommit en mycket stabilare/rejälare hallonbuske som sprider sig och får stora fina bär.
I går plockade vi lite, och för första gången fick vi till en syltburk med hallon och smultron.
Lyxigt att inte behöva sätta på sig stövlar och trava runt i buskarna i skogen.
Nu hoppas jag på att vi får mer tomater också.
Har fyra olika sorter.
Tyvärr blir det lite av både dill och morötter.
Tror att det beror på att att jorden kan vara för näringsfattig.
Att få skapa oss en egen liten oas på en överkomlig nivå på vad vi hinner och orkar med, har blivit verklighet.
Att inte sikta för högt och skapa stress.

Just att inte skapa stress i onödan har nog blivit vårt motto i livet.
Efter våra bådas utmattningar så har vi fått lära oss att tagga ner, på ganska mycket.
Tänka efter före.
Så jag tror bla att det var därför som vi kände oss så utvilade som vi kunde efter semestern.
En viss "ångest" har man ju alltid ändå, men inte alls på samma nivå som jag har känt förut.
Riktigt skönt att känna så.
Jag tror tyvärr att många av våra problem orsakas av stress och krav.
Krav både på sig själv och från andra.
Så att börja med att säga nej var ett stort kliv åt rätt riktning.

Man lär sig hela livet!

På återseende!
:O)


 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar