I torsdags fick jag mig ett gott skratt på stresskursen.
En av deltagarna berättade att han hade lyssnat på en pod.
Personen hade berättat att han hade varit i ett hus och renoverat.
Han hade tagit med sig sin hund, och stängt in honom i ett av rummen under tiden som han jobbade.
Efter ett tag hörde han ett konstigt ljud i från rummet.
Husägarnas robotdammsugare hade gått i gång.
Hunden hade bajsat och robotdammsugaren hade hunnit smeta ut bajset över hela golvet.
Hunden hade så klart klafsat i detta också, och hoppat upp i husägarnas vita fina soffa.
Hantverkaren fick städa och beställa en ny soffa.
Dagen efter så hör han ett välbekant ljud från rummet.
Han hade glömt att rengöra robotdammsugaren.
😂😂😂
Stackars han.
Jag tror inte att han skrattade lika gott åt det som vi gjorde, i alla fall inte då det hände.
Det var ju inget han hade kunnat förutspå skulle hända.
Jag tänker på vad mycket olika saker som det ska hända i vår vardag.
Där man säkert helst bara hade velat sjunka genom jorden om man kunde.
Vi hade utöver detta mycket bra och givande samtal i torsdags.
Jag känner att behovet av att prata är stort för oss alla.
Och att man inte är ensam om att vara i den här situationen.
Det gör det lite lättare.
Och inte minst att det finns en förståelse och fin sammanhållning.

Jag blir sjukskriven tiden ut, alltså till mitten på februari.
Eftersom det är för tidigt att skriva ett nytt sjukintyg om deltid, så kommer det att ske veckan innan jag ska börja jobba.
Om man tex har brutit eller har opererat något så syns det utanpå, och synonymt är det mer "lagligt" att vara sjukskriven då.
Men jag har ju förstått att det inte är lika "tillåtet" när det är osynligt, även om det har blivit mycket bättre, och folk är mer upplysta.
Vi kommer alltid att ha våra fördomar, och dömer allt för lätt utan att ha den blekaste aning om varför.
Prova att gå i någon annans skor...
oavsett vad det gäller.
Jag är inte som du.
Du är inte som jag.
Alla kämpar vi med något.
Och "resorna" ser olika ut.

I lördags visade sig äntligen solen igen.
Kortet ovan tog jag på eftermiddagen från vår altan, då den sakta höll på att gå ner.
Vi bjöd svärfar och Petter på middag, regnbåge med pressad potatis, och sedan blev det chokladpudding och grädde.
Vi hade besök av tre steglitser vi fågelmataren, och på kvällen hade vi tre fina och skygga rådjur som sökte mat på gården.
I går var det helt tvärtom.
Snö och mera snö.
Efter en långpromenad med Maria, så bjöd vi mamma och pappa på belgiska våfflor, och så tittade vi på filmen från Österrikeresan.
Sedan kom Moa och åt middag efter att ha jobbat helg.

Den här veckan ska jag börja med årsräkningen för min huvudman.
Jag ska även hämta mina grejer på kontoret, och lämna tillbaka nycklarna.
Det är bra att ha några saker som jag vet att jag ska göra.
Sedan får resten komma spontant.
Jag känner mig mycket lugnare och tillfreds nu, och bara det är ju ett steg i rätt riktning.
Tomas säger att jag har slutat snarka, så det är ju också bara positivt.
Det börjar redan märkas att dagarna är lite längre/ljusare.
Underbart!

Ha en riktigt fin vecka!
:O)