Ulvön

På söndagsmorgonen kunde vi ta det lite lugnt.
Äta frukost, och summera lördagens vandring när man hade hunnit fått lite perspektiv.
Vi var eniga om att ingen kände sig sugen på att gå samma sträcka igen.
Men vi var otroligt glada och nöjda att vi hade gjort det.
När vi var klara körde vi till Köpmanholmen där båten till Ulvön skulle utgå i från.
Medan vi väntade åt vi en lättlunch på restaurangen i hamnen.
Det var så pass varmt så vi kunde sitta uppe på däck på båten.
Väldigt vacker natur.
Först lade båten till på den norra sidan.
Där klev några av som skulle gå över till andra sidan, dit båten lade till sedan.
Vi konstaterade att det var lite mindre än vad vi hade föreställt oss.
Vi hade ett par timmar på oss tills vi skulle äta middag på hotellet.

Så vi passade på att utforska lite, och gick de sponsrade trappstegen upp till Lotsberget.
Otroligt vacker utsikt.
Väldigt pittoreskt med små stugor, båthus och restauranger.
Inga bilar. Bara packmoppar och fyrhjulingar.
Påminner lite om Marstrand i miniatyr.
Och Reneés brygga, när hon hämtar sina gäster med packmoppen, eller båten.
Både stora och små båtar som hade lagt till vid bryggorna.
Inte många fasta boenden på ön vad jag förstår.
Vi funderade en del på hur de fick dit sådant som de behöver? men det mesta fraktades nog med båten, som tog 1 1/2 timme enkel tur.
Det gäller att planera noggrant.
Kanske har de något system för att beställa?

Ett ställe för återhämtning, avkoppling och fylla på energin.
Åka båt, fiska, bada och äta gott.
Läsa, lyssna på klucket från vattnet, promenera och reflektera över livet.
Kanske det perfekta stället att skriva böcker, sin biografi på?
Hur ofta hinner man allt det när man jobbar och ska ta hand om hus och barn?
Själv tror jag ärligt talat att jag inte skulle ha ro att göra detta mer än ett par tre dagar max.
För en stressad storstadsbo borde detta vara det optimala rekreationsstället.
Hitta tillbaka till sig själv?

Vi blev tipsade om att boka bord, och det var vi verkligen glada för att vi hade gjort.
För jäklar vilken häftig matupplevelse vi fick.
Så grymt god mat 😄😋

Bara hur de serverade maten på var fränt och säreget.
En mycket trevligt servitör. 

Moulles frites.
Blåmusslor i vitvinssås med pommes frites, örtmajonäs och hembakt bröd.
Trodde väl aldrig att man kunde bli så mätt på musslor.
Men jag blev verkligen motbevisad.
Är det någon gång på året som det är tillåtet att unna sig, så är det väl på semestern.
När tillfället ges och sällskapet är det rätta.
Det kunde inte bli bättre.
Så annorlunda mot ribsen som jag åt i Imnäs, går inte att jämföra, två helt olika smakupplevelser.
Vad tråkigt livet vore utan mat, som allt vad det för med sig i att laga den, äta, samtalen och gemenskapen.
På hemvägen satt vi inne, då det hunnit bli lite kyligt.
Skönt att komma tillbaka till stugan.
Man inser hur bra vi har det.
Vad mycket det finns att se och uppleva.
Detta blev vår gemensamma resa i stället för till Prag som var tänkt från början.
Så nu har vi både Prag och Österrike kvar.
Man får bara mer och mer mersmak.
Jag älskar olika och variationen. 
Att gör olika saker med olika vänner och familjen.
Man får ut så mycket av livet.
Suga ut allt det göttaste liksom.
Nästan som att både äta kakan och ha kvar den.
:O)