Jag kände att jag ville visa lite mera från Axmar brygga (ställplats)
Havskrogen där vi åt middag...

på bryggan...

och solnedgången.
Det ger en lite bättre bild över det jag beskrev i förra inlägget.

Vi fortsatte vår resa ner mot Roslagen med sikte på Norrtälje, som visade sig vara en mycket fin och mysig stad framför allt i och runt centrum.
Vi blev kvar en stund i societetsparken och tittade på när de repeterade inför premiären av Kopps med bla Anna Blomberg.
Det var väldigt varmt så vi svalkade oss både med en god gelato och kall öl. 

Inte så långt från campingen så var det en fin badplats där vi badade.
Årets första dopp, och det var verkligen något som jag både hade längtat efter och hoppats att få göra på resan.
Det hör liksom sommaren till.
I vanliga fall är jag en riktig badkruka men jag behövde verkligen svalkas ner innan vi gick tillbaka till husbilen för att äta middag.

Tack vare google maps så kunde jag se att vi kunde ta oss ut via färja först till Furusund och sedan vidare med nästa färja till Blidö.
Bara det var en fantastisk upplevelse.
Så vackert och vi fick verkligen känslan av skärgård, lite som på Saltkråkan.
Mycket båtar, folk som badar och äter glass.
Och att känslan av hur olika liv vi verkligen lever.
Folket som bor där pendlar förmodligen till sina jobb, och är beroende av färjorna kanske mer eller mindre varje dag.
För dem är det vardag, medan vi fick uppleva det för första gången.
Det är oftast efter de mindre vägarna som vi hittar de riktiga smultronställena.
Vi får se mer och vi behöver inte heller köra så fort.
Motorvägen blir så opersonlig på nått sätt, och det ger en stresskänsla.
Det blir bara en tråkig transportsträcka där man måste hänga med och köra med strömmen.
Vi bokar inte heller i förväg vart vi ska stå för natten, och det är också lite roligt och ibland ett litet detektivarbete att se vart vi hamnar.
Tomas kör och jag är kartläsare.
Vi är ett bra team och har hittat ett avslappnat sätt vad var och en gör.
Innan vi ska bege oss i från en ställplats så ska gråvattnet och toan tömmas, fylla på vatten och stödben ska fällas upp, sådant är Tomas bäst på medan jag diskar, kastar sopor och ställer i ordning i husbilen så inget ska åka hit och dit eller gå sönder.
Det är en del att tänka på men jag tycker att vi har fått in en bra rutin.
Vi stressar inte heller utan det får ta den tid det tar.
Oftast är vi klar någon gång mellan kl 10-11 så då åker vi vidare mot nya mål.
Ett härligt sätt att få se olika ställen och få nya upplevelser varje dag.
Bäst är när det blir spontana saker som dyker upp efter vägen och vi passar på när vi är där.
Det är oftast jag som kommer med idéerna, och Tomas hänger på, kanske inte alltid lika entusiastisk som jag men i slutändan så brukar han också tycka att det är roligt.
Man får vara lite wild and crazy och passa på, för jag brukar säga att det inte säkert att vi kommer dit fler gånger.

Fortsättning följer...

På återseende!
:O)