Midsommarafton.
Jag var ledig och vädret var helt ok framför allt em/kväll.
Vi plockade blommor och åkte med till kyrkogården, satte dem i vaser både vid Tomas och mina anhörigas gravar.
Det känns som en fin tradition att tänka på dem, framför allt vid högtider då vi ofta har umgåtts och gjort roliga saker tillsammans.
Man tänker tillbaka till när de levde och vilka avtryck de gjorde i ens liv.
Allt de åstadkom, och skapade minnen som lever vidare i oss som finns kvar.
Både fina och i bland mindre fina minnen.
Vad vi lärde oss av dem, hur de har påverkat och präglat oss.
Tror det är bra att påminnas om vad vi hade och känna saknad.
De har trots allt betytt mycket och lärt oss något.
Vi har fotografier, tänder ljus och besöker deras gravar för att de inte ska bli bortglömda, även om minnena bleknar med åren.
Min mormor dog när jag var 6 år så det finns bara svaga minnen kvar, men jag går fortfarande till hennes och morfars grav.

I går när jag rullade håret på en dam på jobbet så blev jag påmind om hur viktigt det är att försöka bevara en så enkel sak som de varit van att göra själva och att få känna sig fin i håret.
På em blev det helt spontant att jag bla sjöng när trollmor har lagt de 11 små trollen och samma dam hängde på.
 Jag tror att vissa saker kommer tyvärr att försvinna helt och/eller bli bortglömda om ingen för dem vidare.
Det finns många som inte har det naturligt med sig från sin uppväxt.
 

När vi kom hem började vi fixa lite på gården och förbereda för middagen.

Petter, Carro och Moa kom och gjorde oss sällskap.
Så trevligt och mysigt att sitta ute och äta och prata.
Resten av helgen jobbade jag.
Tomas fick bla tid på golfbanan.

Tre veckor till semester.
Vi har pratat lite löst om vart vi vill åka med husbilen.
Just nu lutar det åt Härjedalen eller Roslagen, men det beror helt och hållet på vädrets makter.
Vi åker ingenstans för att sitta i husbilen när vi bara har två veckor tillsammans.
Tomas jobbar sin sista vecka nu.
Fotbolls VM är inget jag lägger någon större vikt på, det verkar som de får det tufft även i fortsättningen.
Den som lever får se.

På återseende!
:O)