Efter att jag hade köpt nya handtag till garderobsdörrarna i sovrummet på Dollarstore i Svenstavik, så fick jag plötsligt ett infall om att spraymåla dem med guldfärg.
Oftast när jag får en idé så kan jag inte släppa den, så jag åkte och tittade på ett par ställen, köpte en flaska och provade på en dörr.
Det sög in så mycket att den bara blev matt.
Åkte på ett annat ställe och där fick jag tipset om att grundspraya först.
Sagt och gjort, och deras sprayfärg var även den guldfärg som blev precis som jag hade tänkt. 
Då vi båda bara är amatörer och dessutom lite lata så slipade vi dem inte innan, utan vi sprayade direkt på de gamla dörrarna. 

Jag hade en tanke om att det skulle se lite flammigt ut, och att de inte skulle se helt lika ut, och det lyckades vi med.
Det mörka som syns på bilderna är skugga.
Vi upptäckte även att skiftningarna i dörrarna såg lite olika ut beroende på från vilket håll vi tittade.
Riktigt fränt.
Det blev en mycket varmare känsla i rummet, mot för det vita nästan ljusgråa.
Det är roligt att våga pröva, och inte vara så noga om det inte blir helt perfekt.
Man behöver uppenbarligen inte vara proffs.
Jag är glad att Tomas alltid hänger på mina (ibland) knäppa ideér.
Han kanske tycker att han inte har något val, men jag tror att han tycker att det är lite roligt också.
Och det är mycket roligare att vara kreativa tillsammans tycker jag.
Då kan man diskutera och bolla med varandra på ett helt annat sätt, än om man är själv.
Förra sommaren när vi bytte tak och satte upp akustikpanelen i sovrummet så hade vi en tanke om att lämna in dörrarna till just proffs, för att slipa ner dem och måla om dem, men nu blev det en budgetvariant i stället som vi inte ångrar.
Det är nog bra att inte ha för bråttom när man gör om, utan låta det bero, ta en sak i taget och låta det växa fram.
Se vad som passar och främst känns rätt.
Man gör ju inte om så ofta så det är viktigt att det känns bra.
Det är säkert lätt att förhasta sig i sin iver att få allting klart på en gång, och så kanske man ångrar sig och måste göra om efter ett tag.
Jag faller oftast för saker som är bruna, helst gammelrosa eller mjukare rosa, guld, grönt, beige, och som harmonierar med varandra.
Och det roliga är att oftast när jag köper något, utan att jag alltid tänker på det så passar det så himla bra i hop med det övriga, det kan vara både inredning, kläder och skor.
Det gör vårt hem både mysigt och trevligt.
Och det i sin tur gör mig både glad och tillfreds.
Att trivas hemma är väldigt viktigt för mig.

Jag upplever att många strävar ofta efter något annat, ett annat jobb, ett annat liv, bo någon annanstans...
Och det är väl kanske inte fel om man inte känner sig nöjd eller trivs, men samtidigt så tror jag att många vill tro att "gräset är grönare" någon annanstans.
Att folk letar fel/en andleding till att det är så dåligt där man bor.
Man söker eller flyr från något, men vet inte riktigt vad.
Känner kanske en ständig oro i kroppen, men hittar inte vad man vill göra med sitt liv.
Flyttar, byter jobb, byter partner etc.
Man känner sig vilsen och inte hemma någonstans.
Jag tycker ärligt synd om dem.
Det måste vara så stressande.
Att hela tiden måsta vara på väg.
Att bo i Strömsund har så många fördelar, och vi har det mycket bättre än vad många skulle erkänna.
Det klagas alldeles för mycket.
På småsaker.
Och det tror jag beror på att många inte mår bra själva, och då letar fel på andra/annat, för att flytta fokus från sitt egna mående.
Du kanske känner någon?

På måndag åker jag till Stockholm 😄
 På 10:e nationella konferensen i palliativ vård på Waterfront.
Det ser jag väldigt mycket fram emot.
Det ska bli så intressant.
Men innan dess ska jag jobba helg.

På återseende!
:O)