Currylinjer.
Jag tittade på ett avsnitt av husdrömmar, och när de skulle bygga sitt hus så hade de en kvinna till hjälp som letade efter currylinjer, och sedan byggde de efter dem, för att få ett harmoniskt hem.
Jag blev så klart lite nyfiken och började googla.
En currylinje är en form av jordstrålning, ett sorts energifält (ej radioaktiv) som finns i ett regelbundet rutnät över hela jorden.
Linjerna ligger med ca 4 meters avstånd.
Linjerna ligger i väderstreckens diagonaler, sydväst till nordost och sydost till nordväst.
Linjerna har också en utbredning uppåt, de finns lika väl på marken som i ett höghus.
Dessa linjer och kryss kan mätas ut med vinkelpinnar.
Ett av det vanligaste är att kryssen och linjerna kan ge dålig sömn och oroliga tankar, olustkänsla på vissa platser, men även hälsoproblem som tex huvudvärk och ledproblem.
Det kan räcka att flytta sängen en halvmeter.
Linjerna anses också påverka växtlighet.
Fruktträd som inte ger mycket frukt kan stå på ett kryss.
Hundar aktar sig för currylinjer, medan skator bygger gärna sina bon i träd som står på currykryss, för där upplever de att de kan gömma sig bäst.
Så klart kunde jag inte stilla min nyfikenhet, så jag skickade efter ett par vinkelpinnar och kan bara konstatera att de fungerar.
Pekarna gav utslag genom att pekarna gick emot eller i från varandra.
Jag höll pekarna så stilla och löst jag kunde.
Tomas testade också, och han fick utslag på precis samma ställen som jag.
Så spännande och intressant.

Påsken bjöd tyvärr inte på sol och fina dagar som vi hade hoppats.
Det snöade massor och regnade mestadels, så någon kolbulle blev det inte.
På långfredagen bjöd vi hit Tomas pappa på middag.
På påskafton åt vi middag med mamma, pappa, Petter, Moa, Elias och Nova.
Och på söndagen kom Alva på middag.
Där i mellan tog vi promenader med Chess, tittade på film och tog det allmänt lugnt.
Så skönt och välbehövligt.
Bla såg vi Oppenheimer och Sista racet.
Efter påsk kom sol, men även minusgrader.
I morse var det -19.

Som det ser ut just nu så får jag och Tomas bara två veckors semester tillsammans.
Det känns riktigt surt och trist.
Men det kunde ju ha varit värre, att vi inte hade fått någon semester alls samtidigt.
Det gör oss ännu mera taggade på att komma ut med husbilen så fort vi har möjlighet.

I går skulle jag ha varit ledig, men jag blev följeslagare till en vårdtagare till Östersund på lasarettet, och på så vis blir jag ledig i morgon i stället.
Det ska bli så skönt.
Nu ska jag ställa mig i ordning för att jobba kväll.

På återseende!
:O)