Visst är det så?
Det spelar ingen roll vad det handlar om så är det bara du och ingen annan som kan bestämma dig för vad du ska gör för val i livet. Och oavsett vilket val du gjorde så finns det ingen annan du kan skylla på. Du har helt och hållet ansvar över ditt liv och dina beslut.
I bland skulle det förstås vara skönt att lägga över det ansvaret på någon annan. Men det är med besluten man även kan växa och inse att du endera gjorde rätt eller så lär man sig av sina misstag.
Jag känner att jag har fått en bra balans i livet. Jag vet vad jag vill, vad jag tycker om och inte. Jag är nyfiken och prövar gärna, men då kan jag även avgöra om jag vill göra det igen eller inte. Det kan vara så enkelt som att pröva en ny maträtt. Man gör den bara en gång eller så blir det en favorit i repris.
Det går inte att gå och reta sig på vädret varje dag eller att grannen inte har klippt gräsmattan, typ. Det är att lägga ner för mycket energi på sådant som ändå inte går att påverka.

I sista minuten skrev jag julkort i går.
Jag hittade dessa söta och oemotståndliga kort på Gallerix.
Ett kort skickat med omtanke, kärlek och en önskan om en riktigt god jul och ett gott nytt år.

Jag och Tomas brukar försöka lyxa till det lite i bland. I söndags blev det go´fika delux.
En riktig räkmacka men ägg, skagenröra, tomater och räkor med en kopp cappuccino.
Mums!
Jag uppskattar tiden med Tomas så otroligt mycket. Jag brukar så ofta jag kan tacka honom för att han finns i mitt liv. Tala om för honom att jag älskar honom och att jag tycker om när vi gör saker tillsammans. Och att jag uppskattar att han ser och gör saker utan vidare. Jag är inte den som har det yttersta ansvaret för allting och det känns så otroligt skönt att få släppa på det också.
Jag är så glad och känner mig lyckligt lottad, samtidigt som jag är tacksam över att jag var stark nog att ta detta kliv i livet som förändrade mitt liv till det bättre. Och så här i efterhand så tror jag att även att Gunnar (barnens pappa) har insett att det var det bästa. Vi har en god relation i dag. Och det gagnar alla, inte minst barnen.
Jag känner mig även glad över att jag har stått upp och emot för andra människors spydigheter och rent ut sagt elakheter, vilket jag tror att det mesta beror på avundsjuka.
Vi är åter där med vilka val man gör i livet.
Det som känns rätt är rätt.
Det har känts vilka som är glada för min och Tomas skull och verkligen menar det.
Människor som inte tillför mig någonting har jag plockat bort.
Och de som betyder mycket för mig stannar för alltid kvar i mitt hjärta.

Jag mår gott när jag får vara med just där det händer med barnen.
I söndags spelade Petter två innebandymatcher med sitt P 13 lag här i Strömsund. Den ena vann dem och den andra bjöd de på en otroligt spännande match trots förlust. Då är det roligt och titta och vara stolt förälder när de gör mål och sedan se deras glädje. Det känns i hela kroppen.
Elias och Melvins lag vann alla sina 3 innebandymatcher i Hammerdal,
och Moa spelade 13 pingismatcher i Ås på lördagen. Hon tyckte själv att hon spelade bra och det är huvudsaken. Oturligt nog jobbade jag och kunde inte närvara men tummarna höll jag, och det gav utdelning.

En vecka kvar till jul...
:O)