Inlandsbanan

Riksdagen beslöt 1904 att hela sträckan från Bohuslän upp till Gällivare-banan skulle undersökas. Järnvägsstyrelsens förslag till sträckning och kostnader framlades 1907. Redan samma år kunde sträckan från Östersund till Strömsvattudal föreläggas riksdagen för avgörande.
Konung Oscar II som redan 1897 givit jämtarna löfte om ytterligare järnvägsförbindelser fick före sin bortgång 1907 se detta löfte infriat. Anläggningen blev klar att öppnas för allmän
trafik till Häggenås den 10 oktober 1911 och till Ulriksfors jämte bibanorna den 1 december 1912.

Strömsund var nordlig ändpunkt för inlandsbanan mellan 1912 och 1915. Sedan blev orten ändstation på den korta bibanan från Ulriksfors.



I slutet av 1980-talet hotades hela Inlandsbanans persontrafik och i september 1991 lades den ner. Under detta år bidrog dock val och regeringsskifte till att denna nedläggning inte passerade obemärkt och så småningom kom man fram till den lösning som fortfarande gäller: banan förvaltas av ett lokalt "banverk" i form av företaget Inlandsbanan AB (IBAB) som ägs av de 15 kommunerna längs linjen Mora-Gällivare. IBAB står för stationspersonal samt hyr ut fordon till ett antal entreprenörer som svarar för trafiken och banunderhållet. Från sommaren 1993 har dock ingen persontrafik bedrivits på denna sträcka förutom under högsommaren och trafiken är helt inriktad på turister.
:O)