Modiga människor...
som verkligen vågar att vara visselblåsare, stå på sig och inte vika sig.
Sådana beundrar jag.
De är riktiga superhjältar.
Tänk vad många som har blivit tystade, avskedade och varnade för att de säger sanningen, ser problemen och orättvisorna.
Så mycket skit som de har fått.
Och hur ska de inte må?
Men tänk vilken tur att de finns, de som törs.
Det är många vi har att tacka.
Vem minns inte Sara Wägnert?
Som anmälde brister, vanvård och brist på rutiner på det vårdhem som hon jobbade på.
Personalen kontaktade fackföreningen, kommunen och privatägda bolaget som ansvarade för verksamheten utan att någon förändring kom till stånd, och inte heller tog någon på sig ansvaret för att en förbättring skulle ske.
I oktober 1997  uttalade sig den då 23 åriga undersköterskan i Rapport om att det förekom vanvård på hemmet.
Detta ledde till stor uppmärksamhet i massmedia.
Efter det upprättades en ny lag-lex Sarah.
Det är en bestämmelse i socialtjänstlagen som innebär att den som arbetar med att ge service och omvårdnad inom socialtjänstens område är skyldig enligt lag att rapportera missförhållanden och risk för missförhållanden i verksamheten.
Lagen trädde i kraft 1 januari 1999.
Jag hoppas verkligen att hon blev uppmärksammad med en medalj.
Vardagshjältar!
Jag har varit med om att en chef uttryckligen sa att han håller sina chefer bakom ryggen.
Det har etsat sig fast i mitt minne.
Det säger en hel del om hur det framförallt har fungerat.
Lite som svågerpolitik.
Jag var i 20 års åldern, och vem törs sätta sig emot män i 50-60 års åldern i chefsposition?
"Man ser mellan fingrarna"
Jag beundrar många människor som vågar vara en "finne i arslet" (obekväma) på sådana som beter sig som grisar.
Vågar vara ärliga. 
🏆🏆🏆

På återseende!
:O)