Leendet du sänder ut vänder åter till dig




måndag 20 november 2017

Jag känner mig så nöjd!
Tomas och jag har haft en jättemysig helg i Östersund.
Vi bodde en natt på hotell mitt i stan. Tomas fick det av mig i födelsedagspresent.
Vi unnade oss en riktig gofika på Mittpunkten, espresso house.
Vi köpte några julklappar. Det var så skönt att kunna gå i affärer i lugn och ro, och gå och titta på sådant som jag/vi vill. Annars är det oftast barnen som brukar få bestämma vilka affärer vi ska gå på, i samband med bandymatcher eller läkarbesök.
Sedan slappade vi och drack bubbel på hotellrummet.
Vi gick ut och åt middag på Vezzo. De har suveränt goda pizzor.
Jag testade en pizza med rökt sidfläsk, salsicca, mozzarella, svampmix, västerbottenost, soltorkade tomater, ruccola och tomatsås.
Efter det gick vi på bio. Geostorm.
Söndag. Sovmorgon. Hotellfrukost.
Åkte till Lillänge (köpcentrum).
Strosade runt på olika affärer och köpte bla ett ljusnät som vi tänkte sätta på vår paviljong (stommen står kvar) till första advent.

Det var skönt att komma hem. Packa upp, äta middag och titta på tv.
Livskvalitet!
Tid för återhämtning och göra något helt annat. På nära håll.
Vi kommer definitivt göra om det.

Nu är det ny arbetsvecka. Jag börjar min med en kväll.
Petter är inne på sin andra vecka av fyra på praktiken, på en elfirma.
På fredag är det Black friday, då ska jag fortsätta handla julklappar. Förhoppningsvis är något av det jag är ute efter nedsatt. Man får passa på.
Jag försöker köpa sådant som barnen behöver. Det känns bra att vara ute i god tid, så det inte blir stressigt på slutet. Och lagomt är bäst. 
Vore jag gjord av pengar skulle jag gärna åka utomlands med familjen över jul och nyår, i stället för att köpa julklappar.

Puss & Kram
:O)

måndag 13 november 2017

Måndag och ledig. Det känns jätteskönt.
Jag tog en semesterdag i lördags då jag åkte till Östersund med Elias som skulle spela bandy.
Moa följde också med som "maskot" till laget. Hon får börja träna igen den här veckan, efter operationen.
Tomas var vår privat chaufför. Det var tur, för när vi skulle åka hem var det tjock dimma nästan hela vägen, och det hade hunnit bli mörkt. Det är tryggt att ha en säker chaufför bakom ratten.
Det blev en förlust och en vinst. Elias gjorde ett mål. Det var kul då det är en stor spridning på åldrarna, 13-16 år i laget.
I går jobbade jag.
Den ena dagen är inte den andra lik. Och tur är väl det.

Förra tisdag fyllde Tomas 48 år ung.
Det firade vi hemma efter middagen, med tårta och presenter.
Jag hade gjort en marängtårta med grädde och mandarinklyftor i mellan.
Han fick ett par icebugskor, en ny mössa och en hotellövernattning med mig.

Vi har öppnat ett ambitionskonto, ett gemensamt sparkonto. Så vi har bestämt att inte ge varandra så dyra presenter, utan vi ska känna att vi har råd att sätta in pengar på det varje månad i stället.
Det blir inte så mycket, men det tickar på.

Vi fick finbesök förra veckan av Herr och Fru Tallbit.
Det var första gången någonsin som jag fick se denna fågel så det var extra roligt.

Vi brukar stå och titta på fåglar genom köksfönstret.
Vi har tur att få ha så många olika sorter vid vårt fågelbord.
 Vi har haft ovanligt många nötskrikor hittills.


Att stå på sig är en konst. Inte alltid så lätt men ack så viktigt. Inte minst mot barnen.
Att ha en fast ståndpunkt om olika saker. Det krävs jättemycket energi.
Tålamod och oftast tjat. 
Det är lätt att ge vika, men det är inte heller rätt. Då lär de sig att det är ok, eller gick det ena gången så gör det nog det sen också. De testar verkligen gränserna. Så man ska få dåligt samvete. Och spelar helst ut oss vuxna mot varandra när de inte får som de vill.
Men även för sin egen del. Att tex kunna säga NEJ, om det inte känns bra. 



När livet rullar på, i bland alldeles för fort, så hoppas jag att du även hinner med dig själv. Får tid för återhämtning och även reflektion. Man springer på, men tänker inte alltid på vad man har gjort. Helst om man har många andra att tänka på i sin närhet. 
Jag försöker stanna upp en stund varje dag. Då somnar jag oftast i soffan, mitt i ett bra program på tvn. Med en kopp te i handen. Tända ljus och i bland elden som sprakar i kaminen. Men det bästa och viktigaste har jag närmast Tomas bredvid mig i soffan. Som lägger sin arm på mitt knä och bara finns där.
Barnen är lite utspridd i huset eller på träning. Då mår jag gott och känner mig trygg.
Jag trivs och känner mig nöjd med dagen.



Radioprofilen som är anklagad för sexuella trakasserier är Lotta Bromé.
Jag blir så fruktansvärt ledsen och besviken. En person som jag har tyckt om.
Som är en grym och professionell journalist, med en härlig radioröst.
Detta har pågått i flera år, och ledningen har tystat ner det.
För mig är det som att tillåta det.
Det känns så jäkla ruttet att jag ännu en gång får bekräftat att en person inte är den jag trodde, även om jag inte känner henne.

Det är mycket jag går och funderar på. Livet livet!!
Puss & Kram
:O)


måndag 6 november 2017


Hej alla glada bloggläsare!

Förra veckan var det höstlov.
Ett efterlängtat lov, som enligt barnen gick alldeles för fort.
Moa och Petter började övningsköra. En milstolpe i livet.
Petter har inte känt som det har varit någon brådska (han är ett år äldre).
Men nu när Moa ville börja, så blev han nog lite mera peppad.
Det gick bra. Moa tyckte det var svårt med dragläget, men det blev bättre och bättre.

På måndagen åkte Petter, Moa och Elias till Östersund med Gunnar över dagen och shoppade lite nya kläder. Moa hade tid på lasarettet för rutinkontroll av hjärtat 💓.
Hon stannade sedan över natten hos sin faster och hennes man, för att på tisdag morgon åka till specialisttandvården och fixa med tandställningen.
Efter det blev det lite mera shopping med faster Kickan.
Mormor, morfar och Elias hade åkt in, så de gick ut och åt kinamat tillsammans. 

Och då kunde Moa åka hem med dem. Så smidigt det löste sig.
Jag är så glad att jag har ett fantastiskt socialt nätverk runt omkring, som är snälla och kan ställa upp och hjälpa till när jag själv jobbar.
Det är otroligt uppskattat.

På onsdag morgon åkte Moa och jag till Umeå.
Väglaget var bättre än förväntat. Enligt väderleken skulle det vara halt hela vägen.
Specialist och narkosläkarbesök inför operationen på vänster armbåge på torsdagen.
Sedan passade vi på att åka till Ikea och Avion shoppingcenter.
Middag på patienthotellet och slapparkväll på rummet.
Operationen tog strax över timmen. Moa vaknade snabbt upp, men hade väldigt ont, så hon fick morfin.
Jag satt med henne på uppvaket från strax efter kl 10 till 16.
Tanken var att vi skulle få åka hem, men när Moa var så trött, och när hon klev upp inte mådde så bra, frågade jag om vi kunde få sova på patienthotellet.
Jag kände mig inte så bekväm med att köra 30 mil i mörker, och med ett ovisst väglag, det fryser fort på den tiden på dygnet.
Efter frukost på fredagen åkte vi först till media markt så Moa fick köpa sig en ny mobil.
Allt gick bra hem.

På fredag kväll la vi in en köttbit av älg i ugnen på 75 grader. Där fick den ligga i 15 timmar, tills den var 68 grader. Några timmar i saltlag.
Sedan hade vi en jättegod tjälaknöl att servera till lördagsmiddagen. Så fantastiskt gott.
Det känns lite lyxigt att kunna ta fram en bit ur frysen när man kommer på att man vill göra något extra.

Mamma fyllde år i lördags. Men eftersom hon och pappa åkte bort över den här helgen som var, så firade vi henne förra helgen i förskott.
De bjöd på klimp/köttsoppa och sedan blev det ägglikörtårta.
Så gott!!!
Dagsfärskt kort.
Snön värkte ner kvällen och natten till idag. Plötsligt var det vinter.
Jag har varit ute och skottat nu på fm.
Sköt om er och ha en bra vecka.
:O)

tisdag 24 oktober 2017

I söndags hade jag en semesterdag.
Det var så skönt att slippa ställa klockan på 05.35.
Jag och Tomas åt frukost tillsammans i lugn och ro, och tittade på nyhetsmorgon.
Sedan tog vi en promenad.
Vi hade så tur att bli bjudna på lunch hos Reino och Saa. Vi fick goai-tiao, som thailändsk tacos, fast soppa. Saa hade verkligen lagt ner sin själ i detta. Så fantastiskt gott.
Reino hade bakat morotskaka till efterrätt.
Reino spelade en grupp, som för mig var helt okänd, men så grymt bra. 
Jag tycker ju om acapella, och denna grupp sjunger covers i acapella.
Denna låt kanske du känner igen? Store gud 😊
Tänk vad musik kan påverka en på många sätt. Känner man sig lite deppig så kan musik muntra upp. 
Av svenska artister är Orup och Lisa Nilsson mina favoriter.
Sedan är jag "allätare". Men jag tror att Queen är min främsta favvogrupp. Tänk om man hade fått sett dem live. 
Jag har skrivit det förut, men jag måste bara skriva det igen, att vi har så fina vänner. 
Jag känner mig rik. 
Jag har hellre få riktiga vänner....
som jag känner att jag verkligen hinner med att umgås med.
Det är sådana vänner man ska lägga sitt krut på.

I dag är jag faktiskt också bjuden på lunch, hos en god vän som nyss har flyttat till en lägenhet, så det ska bli roligt att se hur hon har det.
Innan dess ska jag på mammografi.
Sedan ska jag hjälpa min huvudman som behöver lite nya kläder och ett par nya tofflor.

Ha en bra dag!
:O)

fredag 20 oktober 2017

Jag känner tacksamhet.
Jag känner mig nöjd.
Och jag trivs med mitt liv.

Jag är så glad att jag är det.

Och att jag kan vara det.

Jag är inte rik på pengar.
Jag kan inte göra allt som jag önskar. 
Men...
Jag har egentligen inte mycket som jag kan klaga över.
Jag är ju frisk. För mig är det A och O.
Jag har människor runt omkring mig som älskar mig, accepterar och respekterar mig för den jag är.
Jag trivs så oerhört bra i vårt hus, och med det som jag och Tomas har skapat tillsammans.
Jag har ett arbete som jag trivs med.
Jag har en innehållsrik och tillfredsställande fritid.
Jag har fina vänner.
 
Alla dagar är inte en dans på rosor.
Inget gör sig själv.
Men man har ett val. Varje dag.
Att ligga kvar eller kliva upp??
Har jag drivkraften?
Kanske inte varje dag, men jag gör det ändå.

Vem ska bry sig om mina barn om inte jag gör det?
Det är min förbaskade skyldighet att se till att det blir en ansvarstagande och bra människa av dem. 
Det krävs tålamod och mycket kärlek.
Är det någon som är en energitjuv så är det just barn. Det är nog inte vem som helst som skulle erkänna det. Men med 3 egna tonåringar och 2 bonusbarn så erkänner jag att jag tycker det. De kan verkligen dränera mig på energi.
Men jag ger inte upp för det.
Och tur är väl det.
Jag använder ofta mitt sista "krut" på dem, innan jag laddar om.
Sedan får jag otroligt mycket tillbaka också.
Att bara få vara en del av deras liv.
Tänk vad mycket jag inte skulle ha en blekaste aning om, om inte de fanns.
Jag vill inte vara utan dem för allt i världen.

Vissa saker kan man inte styra över.
Folk gör sina val.
På gott och ont.
Men det kommer inte att styra över hur jag vill leva mitt liv.
Det gör mig bara starkare och ännu säkrare på min egen intuition.

Det blev ett lite annorlunda inlägg i dag än vad du kanske är van vid.
Men det är det som är roligt att man kan variera sig.
Inget inlägg är det andra lik.
Jag tycker om att röra om lite, och ge tankeställare.
Allt är inte svart eller vitt.
Är så trött på att man inte får tycka som man vill. Och den här bloggen är faktiskt min, och då får jag skriva vad jag vill. 
Jag vet att det finns de som inte tycker som jag. Och så får det vara.

Bilden ovan är dagsfärsk. Minusgrader. Frost i gräset. Fin höstdag.
Jag har jobbarhelg.
Sköt om dig!!

Puss & Kram
:O)

måndag 16 oktober 2017


Häromdagen googlade jag och Moa på hennes diagnos PIK3ca och hittade en massa bilder på olika mutationer liknade Moas.
Moas har satt sig på musklerna, medan på andra har det satt sig på skelettet eller i huden. Och vi kan nog bara vara tacksamma när man får se hur andra har det.
Självklart ska man inte jämföra sig med andra. Och jag vet inte heller om jag ska tycka att "vi har haft tur", men i all orättvisa så tycker jag nog det ändå.
Jag är i alla fall otroligt glad att vi inte har "klemat" med Moa, och gjort henne "sjuk", utan låtit henne göra allt som hon har velat . Det har inte begränsat henne, och jag vill tro att det har format henne till den hon är  

I lördags var det innebandy premiär i Torvalla/Östersund för Moas lag.
Hon spelade i sitt nya målvaktsställ som hon fick i födelsedagspresent.
Vinst i första och förlust i andra.
Elias spelar också i samma lag, men han blev inte uttagen till de här matcherna.
Petter spelar enbart i A-laget i år.
Det som är nytt för i år är att de får träna/spela i den nya sporthallen som blev klar i augusti.
I går blev jag och Tomas bjudna på våffelfrukost av Elias och Melvin.
Mysigt!!

Häromdagen hade vi is på bilrutorna för första gången.
Vi vet vad vi har att vänta, men jag hoppas att snön dröjer ett bra tag till.
Veckan har börjat blåsig. Löv yr omkring.
Men solen kikar i alla fall fram och det blir ljusare.

Vi har börjat mata fåglarna, och det är liv och rörelse från morgon till kväll.
Vi har ovanligt många nötskrikor. Det är kul. Annars är det mest pilfinkar, talgoxar, blåmesar, nötväckor, rödhake, bergfinkar, bofinkar och grönsiskor där.
 Jag saknar fortfarande besök av sidensvansarna. Jag har sett dem, men inte här på videstigen, fast rönnen fortfarande är full med bär.

Ny arbetsvecka. I dag jobbar jag kväll.
De lediga dagarna går som vanligt alldeles för fort.
Elias ska till sin pappa och Tomas barn ska till sin mamma nu i två veckor.
Moa och Petter är hos oss just nu.
Livet rullar på med andra ord.

Hoppas att det är bra med dig som läser min blogg.
Önskar dig en fin vecka.
:O)



onsdag 11 oktober 2017

Förra veckan fyllde min allra bästa vän Maria år.
När jag har kommit på en present så får jag den oftast inte ur huvudet.
Kul att ge henne något personligt och med tanke bakom.
Det är liksom min grej.
Made of love 💓

På promenaden i lördags stannade vi till och fotade detta maffiga "guldträd".
Medan träden runt omkring i det närmsta hade tappat alla sina löv, så gjorde sig detta träd alldeles extra i mängden.
Efter en lång tid av grå himmel och regn så fick vi äntligen lite sol 🌞och blåhimmel.
Det går inte komma i från att man blir gladare när solen skiner.

På kvällen gjorde vi oss i ordning för att gå på Guldälgengalan med Carina och Peter.
I fjol var första gången vi gick på den, och det tyckte vi var så trevligt och roligt så vi ville göra det igen.
Det är inte så ofta man klär upp sig och får håret fixat.
Jag är så glad att jag kan få hjälp av en duktig tjej.
Hon fixade även Moas hår till muckmiddagen.

Till förrätt fick vi halstrade pilgrimsmusslor med skirat vitlökssmör, knaperstekt bacon och blomkålspuré.
Till huvudrätt fick vi vildandsbröst med smörstekta gulbetor och färskpotatis, konjakssås, åkerbär och friterad palsternacka.
Till efterrätt var det krispig knäckkorg med hjortronfromage, mörk choklad och citronmeliss.
Till maten fick vi dela på en flaska rött vin på två.
Och när vi kom dit bjöd de på bubbel, mingel och fotografering.

🍷🍷🍷
Mellan de olika rätterna var det prisutdelningar till Årets företag, eldsjäl, serviceperson och företag, stipendier etc.
Underhållning av Janne Krantz och Lars "Fille" Strömqvist.
Sedan var det ett band som spelade i resturangen efteråt.

Vi hade en jättetrevlig kväll igen.
Vi hoppas att det ska bli en tradition.
Det är värdefullt att ha så fina vänner. Vi är lyckligt lottade helt enkelt.

💟

tisdag 3 oktober 2017

Moas operation blev framflyttad till höstlovet, ist för om 2 veckor. 
Bara att anpassa sig, men jag hade tagit ledigt från jobbet och Moa hade en tid på lasarettet som jag fick ändra. 
Så hennes lovvecka kommer att bestå av läkarbesök, tandläkarbesök och operation. 
Enda fördelen med det är att hon missar ingen skola. 
I bland undrar jag om jag ska skratta eller gråta. 
Jag sitter som en spindel i nätet och ska fixa allting.
:OI

fredag 29 september 2017

I dag har jag verkligen fått bevis på vad En ulv/varg i fårakläder är kapabel till.
Från wikipedia: något som vid första anblick verkar oskuldsfullt och ofarligt men vid närmare granskning visar sig vara mer bekymmersamt och oroande än vad man tidigare kunnat ana.
”En ulv i fårakläder” sägs om någon som verkar snäll och oskyldig, men i själva verket är tvärtom.
Falska människor vill jag inte ha i mitt liv.

Man ska inte utge sig för att vara något man inte är tycker jag.
Man kan nästan likna det med en schizofren person, med två eller flera personer i en.
Skrämmande, men ack så många sådana personer det finns mitt bland oss.