I fredags var det dags för en roadtrip med Maria igen.
Exakt 4 månader sedan sist.
1 juni och 1 oktober.
Vårt mål har ju varit att hålla oss inom Jämtlands gränser, men vi bröt det lite grann denna gång, då vi avvek några mil in i Ångermanland, närmare bestämt till Junsele.
Lite "civil olydnad" som Maria sa 😂
Jag hämtade henne på jobbet.
Och så letade vi oss till Sött och Salt café och deli.
Jag hade sett på deras facebook sida att de skulle servera Nikkaluoktasoppa den veckan, och det fick det bli för oss båda.
Ingen av oss hade hört talas om den innan, så det var roligt att pröva något helt nytt.
Jättegod och höstig soppa.
Ett mysigt café som jag gärna åker till igen.
Vi passade på att köpa med oss en god brie hem.
Tanken var att vi skulle svänga in i Röån på möbelaffären på vägen tillbaka, men de hade inte öppet.
Endast tisdag-torsdag kl 12-20.
Så då gick vi in på blomsteraffären i Junsele i stället.
En mysig butik med lite av varje.
Sedan körde vi vägen över Rossön och Hoting hem.
En liten omväg, men kul att köra vägar där man väldigt sällan åker.
Och så fick vi ju tid att prata.
Vi insåg återigen vart vi absolut inte kan tänka oss att bo.
Det är så sorgligt att se alla öde hus, och tomma affärslokaler som bara står och förfaller.
En del tomter var helt igenvuxna.
Alltid lika trevligt när vi är på tur.
Det blev en bra start på ledig helg.

På lördagen var det höstmarknad på hembygdsgården.
Jag köpte frysta aroniabär som jag ska ha i smoothien.
Till middag gjorde jag porchetta.
Tomas och Melvin var med på årets sista golftävling.
På söndagen bytte jag gardiner i vardagsrummet.
Konstaterade att swiffra mellan persiennskenorna måste vara det absolut tråkigaste hushållsgörat som finns, men tyvärr nödvändigt i bland.
Mamma och pappa kom på fika.
Tomas gjorde räkcrepes till middag.

Både Moa och Petter har tackat ja till lägenheterna, så det blir flytt exakt samtidigt.
Från den 1 november har de tillgång till lägenheterna.
Inte så långt i från varandra heller.
Det känns så roligt och spännande.
Det kommer säkert att bli en stor omställning, men det är helt i sin ordning nu när de har fasta arbeten.
Det är mycket att tänka på som ska ordnas innan.
Moa har ju det mesta sedan hon bodde i Danmark, men Petter behöver köpa en hel del.

Moa gjorde en ny gastroskopi i måndags.
Det såg mycket bättre ut, så nu känns det som att vi kan andas ut, och hoppas att det får fortsätta vara bra.
Tänkte senast nu på morgonen på alla resor som vi har gjort till Umeå, all oro, alla handskenor, att vi fick vänta i 15 år för att få en diagnos, ovissheten....
Nu ska vi blicka framåt.
Hon har köpt sig en kattunge som heter Siri.
Så otroligt söt.
Hon har en katt till som heter Roffe, men han blir kvar hos Gunnar när hon flyttar.

Det är i nuläget ovisst om Elias ska fortsätta träna inför innebandy SM i Oxelösund/Nyköping på höstlovet.
Det lutar åt att han kommer att hoppa av som det känns.
Oavsett har jag bestämt mig för att inte åka ner.
Allt känns så osäkert, så jag vill inte stå där med flygbiljetter om det inte blir av, eller beställa biljetter i sista minuten.
Jag har tagit ledig, men jag kommer förmodligen ha det jag gör med att hjälpa Petter och Moa att flytta.

I går var jag med på en sårutbildning.
Intressant.
Det är en hel djungel av olika sår som kan uppstå.
Lite för många latinska ord bara.
En massa nya ord som tåtrycksmätning, doppler, venös insufficiens-åderbrock och kritisk ischemi.

Mycket tråkigt som händer i vårt land.
Det känns minst sagt oroligt överallt.
Folk som mår dåligt, eller har svårt att hantera sin ilska och hat mot allt och alla.
Det är förjävligt att en människa ska behöva leva under skydd för att han framför sin demokratiska rätt till yttrandefrihet.
Sprängningar och anlagda bränder som drabbar flera hundra oskyldiga, som blir hemlösa och allvarligt skadade.
Mord och skjutningar har blivit "vardagsmat".
Som kräver massiva polisinsatser.
Skyhöga bensin och elpriser som upprör många.
Det är nästan så att jag inte vill titta på nyheterna snart.
Det gör mig bara arg och ledsen.

I dag ska jag till lökpressen, tuttklämmarn 😉mammografi.
Så behändigt och smidigt att de kommer hit till Strömsund vart annat år.
Och inte minst miljövänligt.
Hela kommunens kvinnor som slipper åka till Östersund för en undersökning som tar ca. 15 minuter.

På återseende!
:O)