Jag har omvärderat livet.
Det har kanske med åldern att göra, men i så fall är det positivt att bli äldre.
Jag känner mig dock inte gammal.
Det beror kanske på att jag har haft ett relativt hektiskt liv sedan jag fick barn.
Det har liksom bara rusat på med en det ena och än det andra.
Jag uppskattar lugn och ro.
Jag har fått nya intressen, och jag har behållit några gamla.
Sådant som jag mår bra av.
Jag behöver inte fråga om det går bra att jag...
Jag tycker om att planera, men det är minst lika roligt att vara spontan.
Jag tycker att det är skönt att få saker gjorda.
Jag är en doer.
Det sitter sällan fast.
Man måste vara om sig och kring sig för att man ska få något i sig och på sig 😉
Ska jag vara ärlig så tycker jag att det är skitjobbigt med människor som aldrig får tummen ur, det sitter fast.
Eller att de är för bekväma, och väntar på att någon annan...
Mycket prat och lite verkstad.
Då gör jag det hellre själv.
Tålamod är inte min starka sida.
Jag upplevs säkert som lite obekväm.
Jag tror även att det finns de som irriterar sig på mig.
Främst för att jag har mina bestämda åsikter.
För att de inte tycker som jag.
Och det är helt ok. 
Jag tycker inte som alla andra heller.
Men jag kan tycka om och respektera dem ändå.
Det finns säkert de som även tycker att jag är tråkig.
Jag vill inte sätta mig i situationer där jag känner mig obekväm.
Det där kallpratet tilltalar inte mig, och att dricka alkohol för att "mjukna, lätta upp stämningen" tilltalar mig ännu mindre.
Jag föredrar att umgås med människor som tillför mig något.
Som får mig att skratta och må bra.
Jag tycker om att hänga med på vad som händer i Sverige och världen.
Att vara lite omvärldsorienterad.
Det tror jag att jag har nytta av i många sammanhang.
Jag har även mycket nytta av facebook och instagram. 
Folk sitter på så mycket erfarenhet, tips och råd och ger mig många bra ideér.
Passar det inte så krusar jag ingen längre.
Däremot så är jag aldrig omöjlig och anpassningsbar.
Jag gillar det enkla, och det får gärna vara lättsamt.
Självömkan har jag otroligt svårt för, om den inte är befogad.
Att sitta och tycka synd om sig själv gör ingen lycklig.
Sedan gör det ju ingenting att få bli uppassad i bland 😄
Jag tycker om att se och uppleva saker.
Från stort till smått.
Jag är nyfiken på livet bortom 50 skyltarna.
Jag ska lova mig själv att aldrig bli en sur och bitter gammal kärring som sitter och gnäller på allt och alla.
;O)

 

Hur glad blir man när någon tänker på en, på en vanlig tisdag? 😄
Jag fick ett meddelande om jag ville följa med på en liten tur?
Utan att veta vad det var så skrev jag tillbaka att det skulle vara trevligt.
Hur ofta åker man någonstans efter jobbet?
Det sken upp på em och det blev en jättefin sommarkväll.
Maria hämtade mig efter middagen, och så åkte vi till Vackermyren i Hammerdal.
Ett ställe med en massa vackra blommor mitt i skogen.

Guckosko.
De stod där så vackra och ståtliga i det fantastiskt ljuvliga solskenet.

Den här blomman hittar jag inget specifikt namn på.
Snöflinga kanske?
Otroligt vacker.

Orkideé av släktet nycklar.
Kanske ängsnyckel?
Det finns så många som påminner om varandra.
På platsen fanns även ett vindskydd och eldstad.
Myggmedel kan då rekommenderas.
En mycket trevlig utflykt.
Vi är duktiga på att passa på.
Att ta tillfället.
Det handlar bara att komma på det.
Och att kunna ge och ta.
Jag tycker att både och är roligt.
Omtanken om varandra är guld värt.

Stugan på Lia ranch.
Det enda som vi saknade var en tv, att kunna slå på och slötitta en liten stund när det regnade.
Annars var vi jättenöjda.
(Kanske lite trång med tanke på att det fanns sängplatser för 5 personer)
Chess passade så fint in i bilden.

De hyr ut båtar både med och utan motor, och kanoter.
Det måste vara paradiset för fiskare.
Funderar på att ta med Petter och Elias dit.

Synd att vattnet var så kallt när de har värsta stranden i Stora Blåsjön.
Och med den utsikten.
Det hade varit häftigt om det var fullt med folk, svajande parasoller och en strandbar. 

I går 27/6 firade jag och Tomas 9 år (8 år som förlovade) av kärlek, tillit, trygghet, glädje och omtanke.

Det är inte helt enkelt att börja ett helt nytt liv med 5 barn.
Det var en väldigt stor omställning och utmaning för oss alla.
När vi köpte huset så hade vi en tanke om hur de skulle vara här.
Vi började med varannan vecka.
Det var verkligen som en av och på knapp.
Ena veckan var vi 2 andra 7.
Sedan blev det två veckor på vardera stället.
Det blev mera harmoni, men ändå väldigt intensiva veckor.
Sedan töjdes veckorna ut, från början för Petter som tyckte det var jobbigt att packa hela tiden.
Och det var väl mest rimligt med tanke på att han var äldst.
Efter det har det blivit olika konstellationer.
Av erfarenhet så tycker jag att det är viktigt att lyssna på barnen.
Och kunna kompromissa.
Det är inte alltid vi vuxna som vet bäst.
Eftersom vi inte har haft rum till alla så har de fått dela rum, utom Alva.
Hon har haft förmånen att ha ett eget rum hela tiden.
Den som egentligen aldrig har haft ett alldeles eget rum här är Elias.
Det kan jag känna är jättetråkigt.
Det är viktigt att barn har ett eget ställe att stänga in sig på när de vill vara i fred.
När Moa eller Petter har varit hos deras pappa så har han fått haft deras rum.
Det kan jag ha lite dåligt samvete över, men inget som jag har kunnat göra så mycket åt. 
Vi har ju de rum vi har.
Det kan ju vara ett skäl till att Elias har valt att bo hos sin pappa, där han har ett eget rum.
Men jag försöker vara en så närvarande mamma som jag bara kan.
Vi bor ju inte så långt i från varandra som tur är.
Han har möjlighet att komma hit precis när han vill.
Dörren står alltid öppen för våra barn.
De ska alltid få vara det viktigaste som finns i våra liv.
Nu är de stora.
Petter fyller 21 år på söndag.
Helt galet!
Alva ska åka till Vilhelmina på höstlovet och förhoppningsvis ta körkortet.
Hon fyller 18 år i november.
Det är bara Elias och Melvin kvar i skolan.
Vi ska stötta och hjälpa i alla beslut och val som tas.
Alla måste få göra det de vill.
Det är det som utvecklar och gör dem till den personen som de själv vill.
Det är inte vår uppgift att styra, bara vägleda.
Sen vill jag så klart ha dem nära, men det är nyttigt att kunna vara i från varandra också.
De vet ju alltid vart jag finns.
Det är det som är livet.
Man vet aldrig vad som väntar runt hörnet.
Det är det som är så spännande med att ha barn.

Jag vill ge Stefan Lövén en stor eloge som som tar sitt ansvar att avgå/begära sig entledigad. 
Jag är nöjd så länge C och MP inte får så stort inflytande.
Med det har jag skrivit lite för mycket, då jag har lovat mig själv att inte skriva om politik i bloggen.
Men det är en historisk dag.
Att välja mellan "pest" och "kolera" är inget lätt beslut.
Tror inte att ett extra val hade blivit något bättre, då de är så otroligt oense om så mycket.

Midsommar blev både ledighet och jobb.
I dag är jag ledig.
Ska försöka förena lite nytta med nöje/vila.
5 veckor kvar till semester.
Jag har bokat den andra natten på resan ner mot Varberg i Uddevalla, i augusti.
Jag har en bloggvän som bor där, som jag aldrig har träffat, och tanken är att vi ska försöka träffas.
Det ser jag väldigt mycket fram emot.

På återseende!
:O)

 

Förra fredag fm åkte vi till Ankarvattnet, i norra Jämtland (Frostviken)
Om det var någon som tittade på Bonde söker fru 2019, så såg du Jimmy från Ankarvattnet, och Emelie som också bor där nu.
De driver en camping tillsammans som heter Lia ranch.
Där hade jag hyrt en stuga.
När vi kom dit regnade det, så vi bestämde oss för att åka tillbaka till Stora Blåsjön och beställa pizza på Fjällripan (som drivs av "Arga kocken") och ta med till stugan.
Så vi åt pizza och tittade på Sverige mot Slovakien.

Det blev uppehåll så vi kunde ta en tur.
Först åkte vi till Gaustafallet.
Det är mäktiga krafter som dånar ner för klipporna.
Häftigt med det gröna vattnet.

Sedan fortsatte vi till Stekenjokk.
Där var det mycket mindre snö kvar än vad jag hade förväntat mig.
Med tanke på bilderna som vi såg på plogbilen, som plöjde sig igenom snömassorna en månad tidigare.  
Det var +6 grader.
Några husbilar på ställplatsen.
Vi gick ur bilen för att fota, sedan åkte vi tillbaka till stugan.
Vi drack lite bubbel och laddade för vandring.

När vi vaknade på lördag morgon regnade det.
Jag kollade YR och det visade regn i stort sätt hela dagen.
Det är väl typiskt.
Vi åt frukost och gjorde oss klar.
Vi hade ju åkt dit för att gå till Bjurälven.
Jag vet inte om det var någon där "uppe" som ville vara schysst, men det slutade i alla fall att regna och vi åkte till Leipikvattnet där leden börjar.
Och möts av denna fantastiska och underbart vackra vy.
Helt magiskt.
Det kunde inte börja bättre.

Det var 3 km till vattenfallet och vindskyddet.
Även om det var spångat här och där så var det även många partier av stenar och rötter.

Vi fortsatte till Colosseum.
Den sagolika blinda dalen.
Som ur Sagan om ringen.
Vi passerade en antal doliner,  gick uppför och nerför många trappor.

Så mäktigt.
Bjurälvens naturreservat är känd för sina underjordiska gångar av is och vatten.
Vattnet var helt klart, så gott att dricka ur kåsan.

Vi invigde vårat stormkök.
Tomas hade köpt carbonara på påse, som vi blandade med varmt vatten.
Det var ingen höjdare, men det gav i alla fall energi att gå tillbaka.

Chess gjorde det så bra som pinnade på i 1,2 mil.
När vi bara hade en liten bit kvar kände vi att det började droppa.
Snacka om att ha tur med vädret.
Det kunde inte bli mer lyckat.
Trötta och stumma ben, men så otroligt nöjda.
Dusch, middag och slappa.
Så skönt och mysigt.
Ute var det regn och rusk.
Njöt av lugnet och tystnaden.
Vi somnade gott.

På söndagen åkte vi till Ankarede och tittade innan vi åkte hem.

I tisdags körde Moa helt själv till Västervik, till en kompis.
Hon är inte brydd hon.
Det skulle jag aldrig göra.
Men hon är mycket tuffare och modigare än mig.
Det är bra egenskaper för att klara sig bra här i livet.

Glad och Trevlig Midsommar!

:O)

 

Många timmar blev det, men nu har jag äntligen slipat klart trappen.
Nästa vecka har Tomas semester så då ska han måla.
Sedan blir det nya trappstegsmattor.

Eftersom att Moa planerar att åka till Stockholm när hon fyller år, och hundpassningen löste sig så bra, så kan vår semestertripp bli av i augusti.
Så vi kommer att köra till Karlstad och bo en natt på hotell.
Sedan ska vi köra längs västkusten ner.
Vart den andra natten blir är lite oklart än, men det löser sig alltid.
Sedan ska vi få låna ett fritidshus av Gun och Bertil på Björkäng utanför Varberg.
Den ligger alldeles intill stranden och havet.
Då går det ju inte motstå en sväng till Ullared när vi ändå är i närheten.
Det ser vi väldigt mycket fram emot.

I lördags åt vi surströmming med mamma och pappa.
Vi fick tag på en burk Mannerströms som gjorde middagen lite godare.
Elias åt också med oss, och sedan kom Moa och åt efterrätt.
Hon ser lite piggare ut, så det känns bra.

4 arbetsdagar, sedan åker jag, Tomas och Chess till Ankarvattnet.
På lördag är det tänkt att vi ska gå till Bjurälven.
Det ska bli så roligt.
Det är så fint där uppe.
Vi åker nog en sväng upp på stekenjokkvägen också.
En liten minisemester.
Hoppas på bra väder.

På återseende!
:O)

 

Alltså vilken sommar.
Det är så vackert.
Jag älskar ljuset och värmen.
Att cykla till jobbet på morgonen.
Sitta ute och äta.
Fågelkvitter.
Sätta på mig en somrig klänning.

Livet känns så mycket lättare, roligare och trevligare.
Att kunna ha alla dörrar öppna.
Sätta Chess på linan och han kan ligga på bron eller under studsmattan i skuggan.
Hänga ut tvätten.
Åka till Paradisviken och bada.
Äta glass.
Titta på Allsång på Skansen och Ernst.
Ligga i solstolen på altanen och dricka ett glas bubbel.
Ta en sväng med moppen.
Cykla ner på Hörnet och ta en öl och sitta och surra med folk.

Jag längtar efter ledighet.
Men det dröjer ett tag till.
Jag ska försöka ta vara på all ledig tid fram till semestern.
Och hoppas på att allergin ska ge med sig.
Det är skittrist att vakna och känna mig sjuk varje morgon.

I går kväll blev jag och Tomas bjudna på fika till Peter och Carina.
Vi har inte träffats på ett tag, så det var extra trevligt och roligt.

Njut och må så gott!
:O)

 

När vi besökte norell.life förra veckan så köpte jag med mig en påse supergrönt hem.
Det smakar ungefär som gräs, men det går blanda pulvret i vad man vill.
Själv har jag det i smoothien på morgonen, och på kvällen blandar vi det i vatten.
Pulvret innehåller många vitaminer och mineraler som är bra för mycket.
Jag tänker att det går alltid att pröva.
Just nu har vi uppehåll med D-vitaminet.
Men vi fortsätter med ingefärashot och supergrönt varje dag.
Jag tror att det viktigaste, oavsett vad det är att ha rutiner.
Sedan tror jag att det ska vara lagomt av allt.
Inte extremt åt något håll.
Jag upplever att många rivstartar och lessnar efter ett tag.
I smoothien har jag olika frysta bär som jag kör i blendern tillsammans med linfrön och chiafrön.
Ägg försöker vi äta så ofta vi kan.
En bra balans för oss helt enkelt.

Tomas fick sin första vaccinspruta förra veckan.
Andra sprutan blir i juli.

Jag har bokat för att vi ska åka och äta Grillat i Imnäs även i år.
I fjol var vi dit på Petters födelsedag, och alla fick mersmak.
Deras ribs är verkligen något utöver det vanliga.
Och de som åt hamburgare kände samma sak. 
De har utökat menyn så det kan kanske bli en ny smakupplevelse, om jag kan motstå ribsen vill säga.
Sedan har jag bokat gokart i Östersund.
Det ska bli så häftigt.
Vi är 9 pers. som ska köra.
Vi får bara hoppas att vädrets makter är med oss.
(Regnar det så får man inte köra)
Nu håller jag på att fila på en tripp ner över Sverige i augusti.
Det är mycket som ska stämma för att det ska gå i lås.
Hundpassning,  födelsedagar (Moa fyller 20 år och Elias 17 år) etc.
Men vi får ta en sak i taget, och ha lite is i magen.
Det brukar alltid ordna sig.
Jag vill hinna så mycket på sommaren.
En viss logistik krävs för att pricka in i alla fall det viktigaste.
Det måste alltid finnas utrymme för spontanitet också.
Ta dagar som de kommer.
Tänk om sommaren vore lika lång som vintern, och vintern lika kort som sommaren.
Då hade jag nog inte känt mig lika stressad över att få i hop det.
Jag jobbar ju hela juli så då är jag inte ledig alla helger som Tomas är.
Än så länge njuter jag varje dag som det är sol och värme.
Det grönskar och växer i pallkragarna.
Det ser ut som att hallonbuskarna också håller på att ta sig 😄

Den här veckan slutar skolorna.
Elias har gått första året på gymnasiet.
Helt sjukt vad fort åren går.
Jag tänker ändå om de hade lyssnat på mig redan när han gick i 7:an, ang matten, så hade han kanske fixat det han tyckte var svårt redan då, i stället för sista terminen i 9:an.
Då hade vi sluppit mycket oro.
Då hade kanske Elias sluppit gå på extra matte och sommarskola, när alla andra hade sovmorgon och sommarlov.
Jag är så glad att hans sista mentor lyssnade på mig och löste problemet.
Och Elias fixade det 😄😄😄
Föräldrar känner ändå sina barn bäst trots allt.

Ha en fin dag!
:O)

 

Vi kunde fira morsdag i strålande solsken i söndags.
Så mysigt att kunna sitta i paviljongen och fika.

Mamma fick sjalen i morsdagspresent.
Den passade och glittrade så fint på henne.

Själv fick jag denna vackra tuppkamsblomma, trisslotter och en cool kapsylöppnare av barna 💗
Moa kunde faktiskt äta lite jordgubbar och tårta också.
Petter kom hem efter att ha varit och fiskat med en kompis sedan torsdag kväll.

På måndagen skjutsade pappa Moa till Östersund.
Hon gjorde en gastroskopi. 
Som tur var blev hon sövd.
Moa förklarade sedan att läkaren hade sagt att kameran är ungefär lika stor som ett lillfinger.
Det hade varit så trångt att de hade fått trycka ner kameran genom matstrupen ner till magen.
Som grädden på moset så upptäckte de inte bara ett utan två magsår som har orsakats av bakterier.
Inte så konstigt att Moa har haft ont i magen när hon har ätit.
Så nu ska hon äta två olika sorters penicillinkurer, och en annan medicin för magen i ett helt år.
Den medicinen har gett henne flera biverkningar, bla smakförändringar. 
Jag finner snart inga ord för detta.
När ska Moa få leva ett normalt liv?
Att inte behöva ha några som helst problem och känna sig frisk.
Det är det högsta önskan som jag har just nu.
Det finns ingenting som är viktigare.
Min oro blir ju inte heller mindre.
Snarare tvärtom.
Samtidigt så vet jag att Moa ändå mår ganska bra, och kan jobba.
Hon gör det så fantastiskt bra.
Jag beundrar verkligen hennes enorma mod.
Hon ger inte upp.
Det känns lite som mina händer är bakbundna, när jag inte kan/får ha någon som helst kontakt med sjukvården längre.
Men jag får lita på att de vet vad de gör, och har en snabb plan för Moa.

Tisdag 1 juni.
För tredje gången blev föreläsningen som jag och Maria skulle gå på inställd.
Men vi har ändå valt att vara lediga och vigt dagen bara för oss.
(I fjol åkte vi bla till Kaxås på Englamaria)
Jag har haft en tanke med våra roadtrippar att hålla hos inom Jämtlands län.
För att göra det lite extra kul så har jag försökt hitta små guldkorn som jag inte heller har varit till, men varit nyfiken på.
Och då är ju facebook och instagram helt perfekt.
Där kan man hitta mycket.
Dessutom har jag låtit Maria varit helt ovetandes om vart vi ska åka denna gång.
Inte ens några ledtrådar.
Bara att vi hade en tid inbokad kl 12 som vi måste passa.
Vi letade oss till Hällne i Oviken.
Där finns det ett litet företag som heter norell.life som drivs av ett par, Örjan och Tina.
Örjan är homeopat.

Vi möttes av Tina i deras otroligt fina butik.
Jag hade inga förväntningar, mer än att vi skulle få titta på deras produkter, och kanske handla något.

Vi var där i nästan 1 1/2 timme.
Hon visade och berättade för oss om deras egna produkter, sminkade mig med sminket det säljer och fick smaka på super grönt.
Hon tog sig verkligen tid och var så trevlig och serviceminded.

Vi kände oss som värsta VIP kunderna.
Så detta kan jag verkligen rekommendera er alla som tycker om naturliga produkter, homeopati och föreläsningar om bla ät för livet.
Din hälsa börjar inifrån.
Man kan alltid lära om, och tänka nytt.
Men du måste boka tid. Det går inte bara att åka dit.

Sedan åkte vi till Myrviken och åt lunch på Fjällkonditoriet.
En fantastiskt god sallad med bla kallrökt lax och chevré.

Vi hade verkligen tur med vädret.
Vi kunde se Oviksfjällen klart och tydligt från olika håll.
Otroligt vackert.

.

Som en tavla.

Sedan körde jag tills vi kom till färjan till Norderön.
Vi hade så tur att vi bara kunde köra på färjan.
Den går en gång i halvtimmen.

Det var inte så svårt att hitta till Tivars gårdsmejeri, eftersom ön inte är så stor.
Där tog vi en fika ute på bryggan och njöt av utsikten.
Så härligt att bara sitta där och konstatera hur bra vi hade det.
Vi var nästan helt ensamma.
Sedan körde vi och tittade på resten av ön.
Bla en jättefin golfbana.
Vi fick även se en stor älgtjur som skenade i väg när vi kom närmre.
En otroligt fridfull och vacker liten ö.
Dit kommer jag definitivt att åka fler gånger.
Maria fällde en sådan skön kommentar
-Jag har gått på ringmuren i Kina, men aldrig varit till Norderön 😄
Vi hade en fantastisk och underbar dag.
Det kunde inte bli bättre.
Påfylld med en massa ny energi.
Jag känner mig så nöjd, glad och tacksam 😄🙏

Vi, mest jag tragglar på med tappen.
Vi börjar äntligen se slutet på slipningen.
Sedan ska det målas.
Men det kan i alla fall inte bli lika jobbigt som att slipa.
Det känns ändå skönt att inte behöva stressa, utan ta det när vi orkar och har tid.
Eftersom Melvin kom hit i måndags, så fick vi storstäda hans rum på söndagen från allt slipdamm.
Det kryper liksom in överallt.
Så nu har vi täckt öppningen med ett lakan tills vi är klar.

Jag har känt mig råförkyld (allergisk) varje morgon, och även i går kväll.
Det tar nästan 1- 1 1/2 timme innan det släpper efter att jag har tagit medicinen.
Det tar på krafterna jättemycket.
Det är hur mycket pollen i luften som helst just nu.
Det lägger sig som en matta på allt.

Jag tycker att det är så fruktansvärt sorgligt och hemskt med alla dödsskjutningar som sker i vårt land.
Bara nyss, 3 människoliv på två dagar.
Hur kunde det bli så här?
Vart gick det snett?
Människor är rädda och otrygga.
Såg programmet om Ulrika Bidegård som blev kidnappad för 30 år sedan.
Hur kan man ens komma på att göra en sådan sak mot en annan människa?
Vilket trauma.
Och nu vill regeringen höja pensionsåldern ytterligare.
SUCK!!!
En liten parantes.

Den här helgen som kommer ska jag jobba.
Petter och Tomas ska spela första golfmatchen på söndag, flaggolf.
Nationaldagen till ära.

Var rädd om dig!
På återseende.
:O)