Bjuder på en bild på mig själv för ovanlighetensskull, som en återkoppling på förra inlägget 😃
Jag tycker ju att det är kul att skriva om många olika saker.
I bland kan det vara grejer som jag har gått och klurat på, men för det mesta så skriver jag väldigt mycket spontant som dyker upp medan jag skriver.

I går kväll så gick jag runt i huset och släckte lampor innan jag skulle lägga mig.
Plötsligt och helt spontant så slank det ur mig:
-En dag närmare döden.
Sedan började jag tokskratta.
Jag hörde ju hur tokigt och deppigt det lät.
Tomas som låg i sängen skakade bara på huvudet, och tyckte att det var nog dags för ett besök på psyket 😂
I bland måste man få skratta åt eländet.
Man måste få bemöta allvaret med humor.
I dag kom jag och tänka på Astrid Lindgren.
Hon sa att hon började alltid telefonsamtalen med sina systrar med Döden Döden, så var ämnet avklarat.
Det är väl ett ämne som man överlag inte pratar så mycket om.
Det är jobbigt, obekvämt och skrämmande.
Ovissheten.
Även om jag har det nära i mitt arbete.
Där känns det mer naturligt. 
Det är inte så länge sedan som jag satt hos en vårdtagare som var i livets slutskede.
Hemma nämner vi det bara om någon som vi känner, eller framför allt unga människor har gått bort.
Som att det inte händer oss.
Men det kan vara för att det känns så långt bort.
Förhoppningsvis är det det i alla fall.
Det är tur man inget vet.
Samma som när jag ser hur en sjukdom kan förändra en människa.
Det gör mig så oerhört berörd.
Hur ska det då kännas för den som drabbas och dennes anhöriga?
Inte konstigt att man ställer sig frågan: Varför just jag?
Livet är inte rättvist.
Man kan ju tycka att det är mer naturligt den som har levt sitt liv och är runt 90 år, att den borde få somna in före en människa som är mitt i livet och har kanske små barn.
Jag ska inte gräva djupare i detta ämne.
Det kan lätt spåra ur åt olika håll.

Jag har en vecka kvar på Gästis, innan jag ska påbörja 6 veckor på en annan avdelning i samma hus.
Det finns säkert en god tanke bakom.
Om jag säger som så, så är det inget som jag ser jättemycket fram emot.
Det kommer säkert att gå bra, men jag har min trygghet på Gästis.

Jag fick en roligt historia berättad för mig av en gäst på Gästis häromveckan.

Agda gick till begravningsbyrån.

                                              - Jag vill sätta in en annons att Jonas är död.

                                              - Ja det går bra, vad vill du att det ska stå?

                                              - Jonas är död.

                                              - Det blir väldigt torftigt. Jag kan bjuda på ett par rader.

                                              - Ok. Då vill jag att det står Jonas är död. Skoter säljes 😂

Den här helgen är jag tredagars ledig.
Jag hoppas att det inte blir så kallt.
Har en förhoppning om att kunna göra upp en eld och göra klämmackor i mackjärnet ute på gården.
I övrigt så har jag inte mycket inplanerat.
Kanske ska jag övningsköra med Elias.
Att ta helgen som den kommer är det bästa som finns.
Inga tider att passa.

Puss & Kram
Trevlig Helg!
:O)