Leendet du sänder ut vänder åter till dig




fredag 20 november 2020

Världens i särklass bästa sångare, enligt mitt tycke är Freddie Mercury.
Jag började lyssna på Queen i vuxen ålder så jag fick tyvärr aldrig chansen att se dem.
Freddie skulle ha fyllt 74 år i år.
Han avled när jag var 19 år.
Han var grym på scenen. Gav allt. Helt magiskt.
Jag har sett en del live framträdanden på tvn.
Och filmen bohemian rhapsody om Queen.
Rami Malek är läskigt lik Freddie.
Kvinnlig sångerska är inte lika lätt.
Men jag tror ändå att jag tycker Whitney Houston är bäst.
Sorgligt att två så begåvade människor gick bort alldeles för tidigt.
Orup/GES och Lisa Nilsson i mitt 💗
Musik betyder mer än vad man tror.
Det är mycket känslor och minnen.


Under natten till i går kom det nog minst 1 deci snö.
Inte lite lagom här inte.
Jag hade gärna kunnat fortsätta att ha snöfritt.
Eller så ska det vara vinter och inte hatta på med regn och slask.

I går kom Elias på middag.
Han hade önskat spagetti och köttfärssås.
Så kul att träffas och få prata lite om ditt och datt.
Han har blivit så vuxen och förståndig på kort tid.
Jag blir så glad och nästan euforisk när jag får ha mina barn nära.
De skapar sådan känslor inom mig.

Jag är 3 dagars ledig nu.
Det känns jätteskönt.
Ska åka ner till min huvudmans lägenhet om ett tag.
Det känns som en ära, men också lite övermäktigt att ta hand om en annan människas grejer.
Som säkert har betytt mycket för henne.
Jag ska verkligen göra mitt bästa. 
Jag har redan fått sälja bort en hel del saker.
Några saker har jag fått värderade för att jag inte ska bli lurad, eller ta för lite för.
Håller på att sortera upp saker för att få en överblick.
Tur att jag har tid på mig. 
Det är inte gjort på en fikarast.

En tanke som dök upp nyligen var när jag fick åka ambulans dagen före nyårsafton, för ett antal år sedan.
Jag satt vid datorn.
Helt plötsligt fick jag fruktansvärt ont i huvudet på ena sidan.
Och jag såg en blixtrande ring i ena ögat.
Jag ringde 1177, som tyckte att jag skulle åka på HC och träffa en läkare.
Han kunde inte utesluta en liten hjärnblödning.
Så han ville skicka mig till Östersund för en röntgen.
Jag fick gå och lägga mig i ambulansen.
En märklig upplevelse.
Direkt på hjärnröntgen.
De kunde inte se någon förändring, så de ville ta ett ryggmärgsprov.
Fyyy faaan!!!
Det var nog det värsta jag har varit med om.
Jag var på riktigt livrädd, och har nog aldrig känt mig så ensam.
Låg och benhöll mig i sänggrinden.
Och så stack "någon" fel, inte bara en utan två gånger.
Nålen kändes gigantisk stor.
Sedan kom det en narkossköterska och stack, och det kändes knappt.
Ja jösses vad man har fått vara med.
Jag fick åka hem sen.
Jag vet fortfarande inte vad det var.
Har haft det några gånger till.
Tror själv att det kan vara något stressrelaterat.
Kanske en form av migrän. 

Den här helgen blir det nog lite adventsstök eftersom jag jobbar nästa helg.
Vi ska i alla fall börja.
Gardiner och kanske några stakar och stjärnor.
Tomtarna kan få vänta.

På återssende!
:O)

 

2 kommentarer:

  1. Behövs inga tomtar, det är nog många "tomtar" som bor på Videstigen 4 ändå ;)

    SvaraRadera