Leendet du sänder ut vänder åter till dig




måndag 30 november 2020

Genom köksfönstret på Gästis i lördags.

-12 grader i går kväll när jag gick hem från jobbet vid kl 21.
Det kändes riktigt kallt. Det tar ett tag innan man vänjer sig.
Moa körde tillbaka till Danmark (Uppsala) i går.
Hon kommer hem till jul, så det är inte så länge tills vi ses igen.


I går fick granen på jobbet en ny look.
En ny ljusslinga, en ny toppstjärna och några kulor.
Det blev riktigt mysigt.
Kul att få göra fint för gästerna, så de ska trivas.

Jag fick svar på antikroppstestet förra veckan, och jag hade inga.
Precis om jag trodde.

Tanken var att jag och Tomas skulle åka till Sundsvall på lördag för att julhandla och bo på hotell en natt.
Men eftersom det inte är en nödvändig resa, så har vi avbokat och blir hemma.
Jag har ju inte kunnat utnyttjat min vinst, men hotellet har verkligen varit tillmötesgående och förlängt den med ytterligare 3 månader.
Julklapparna får vi beställa eller försöka hitta på hemmaplan.
Jag behöver inte känna mig göralös.
Det finns mycket kvar att göra i min huvudmans lägenhet.
Det blev ju inget gjort där förra veckan av förklarliga själ.

I morgon skulle jag och Maria åka till Östersund på en föreläsning med Tomas Gunnarsson/Att lyfta sig själv och andra.
Även den är inställd, för andra gången.
Nu får vi se fram emot och hoppas att den blir av 1 juni 2021 i stället.

Det är verkligen lätt att deppa i hop nu, men som jag skrev i ett tidigare inlägg så tror jag att det är viktigt att hålla i rutinerna.
Att försöka hitta de där små glädjeämnena, och peppa varandra.
I lördags hade vi en ostbricka som tillbehör till lax och potatissoppan.
Det var jättegott!
Plockmat gör att man sitter en stund längre, än man skulle ha gjort om man inte hade det.
Så det är mitt pepptips till middagen, oavsett om det är helg eller vardag.
Sedan tittade vi på en julfilm/feel good film.
Tomas hade bakat en toscakaka till kvällste, så det blev en riktig höjdarkväll, efter arbetsdagen.
Jag tycker ändå att folk verkar vara mer påhittiga nu, för att hitta ett sätt att träffas på.
På väg till jobbet efter timmarna (delad tur) i går, så såg det så trevligt ut att goda vänner/grannar hade samlats ute vid ett garage, för att fira första advent tillsammans, förmodligen med något varmt och gott i termosarna och med en glad stämning.
Innovativ som så mycket annat.

Var rädd om dig!
:O)

 

2 kommentarer:

  1. Håller med dig, jag tror att många blivit mer påhittiga, och att ses ute går ju jättebra! Ser just nu på 4.an om Coronaläget. Jag håller fortfarande fast vid att jag tror vi har gjort helt fel! Tycker att vi borde stänga ner mer! Då undrade du om min mamma. Jo hon har träffat läkaren, han har varit hemma hos henne så det fungerar bra, men det gäller att jag ligger i..ha ha..skojar bara. Klart att jag har sett till så att dom kommit hem till henne, men det har aldrig varit ngt direkt jobb för mig!
    Härligt att få hem Moa till jul och du och Thomas kan verkligen konsten att förgylla vardagen!
    Ha det gott vännen och Tack för dina kommentarer! Kram Annika

    SvaraRadera
  2. Tack så mycket själv Annika :D
    Jag är så glad att har varandra i blogglandia.
    Det finns så otroligt många glädjeämnen som vi delar med varandra.
    Kram Katarina.

    SvaraRadera