Ekorrspår 🐾
Hur ofta tar man sig tid att stanna upp och reflekterar över det man ser eller hör?
Själv är jag ofta forcerad i tanken. Vad ska vi äta till middag? etc.

Jag blev tyvärr tvungen att avboka anställningsintervjun som var tänkt i dag.
Jag kom fram till att vår vardag inte kommer att fungera om jag skulle få det jobbet.
Det kändes bättre att vara ärlig och göra det innan intervjun.
Det hade definitivt varit roligt att prova på, men på nått sätt tror jag att det är meningen att jag ska jobba på Gästis och med äldre.

Drömmen skulle förstås vara att bli kontaktad av någon, som vill erbjuda mig ett jobb för att just jag är den de söker.
Handplockad (headhuntad) för att ingen av dem som sökte jobbet har just dem kunskaperna, erfarenheten och känslan för jobbet som jag har.
Jag? en undersköterska som snart har jobbat i 30 år.
Så jag skulle få se lika förvånad som överraskad ut 😄
Och känna som att jag verkligen är behövd, viktig och värdefull.
Ingen som de kan byta ut mot i stort sätt vem som helst.
Att de kan fråga mig om tips och råd, och att jag kan få inflytande i sådant som det ska tas beslut om.
Att de som har det yttersta ansvaret tog till vara all den kunskap och erfarenhet som jag och många med mig besitter.
Att de genuint frågade oss vad vi verkligen tycker.
Och sedan formar det bästa tänkbara för både de äldre och personalen.
Ja, det är tur att man får drömma...

I dag känns det som att de jagar ören (kronor) och tid hela tiden.
Det känns bara klyschigt när de säger - jag hör vad du säger, men...
Eller som politikerna kör med - Vi såg det inte komma.
Det är inte konstigt att många tappar gnistan för att jobba inom vården, när man inte blir lyssnad på.
Det känns som att välfärden går åt helt fel håll.
De verkar tro att det bästa är att effektivisera allting med tex intraphone och rutter.
Men när personalen knappt har tid att gå på toaletten, då är det något som är riktigt fel i effektiviseringen.
Och de äldre får bara acceptera att de får besök (hemtjänst) av många och nya människor. 
Kontinuiteten och tryggheten som alltid har varit så viktig, är nästan obefintlig i dag.
Det skapar stress, otillräcklighet och dåligt samvete.

På Alla 💓 dag gick vi ut allihop och åt tacobuffé på Nordica.
Mamma och pappa hängde också på.
Det kändes lyxigt att avsluta arbetsveckan där, och fira dagen tillsammans.

Jag är klar med årsräkningarna 😅
Så otroligt skönt!
När pengarna har kommit in på kontot, och när vi vet vilka veckor som vi får semester så ska det bokas resa till Prag.
Det får bli vår belöning till oss själva.
Tomas har också två stycken som han är godman till.

I dag är jag ledig innan jobbarhelg.
Solen skiner, och jag ska ta en promenad med Maria när hon slutar.
Det blir sallad till middag, och Moa ska komma och äta med oss 💗
Tomas ska på whiskey provning med whiskey klubben.
Moa och Elias har match i Östersund på söndag.
Det känns lite surt att jag inte kan följa med, men jag är i alla fall ledig när det är sammandrag hemma i slutet på mars.
Tur att jag kan följa matcherna på appen.

Tänk på att du är viktig för någon annan!
:O)