Det var en otroligt mäktig solnedgång här om kvällen.
Det gällde att passa på att ta kort när den var som vackrast, för den ändrades snabbt.

Sovmorgon har varit överskattat de här två semesterveckorna.
Jag har fått ställa klockan 9 dagar av 14.
Att få upp Elias till sommarskolan har inte varit det enklaste.
Och så har jag skjutsat Moa till jobbet de flesta dagarna.
Men jag får väl samtidigt tänka att det var bra att jag var ledig, så jag kunde göra det.
Från och med i em. får Elias sommarlov på riktigt.
Och Moa planerar att åka till Gunnar på söndag.
Då kanske han kan skjutsa henne de dagar som hon inte kan köra moppe, typ i spöregn och blåst i alla fall.

Soulreadern (Anne) sa att jag tänker alldeles för mycket.
Att jag tänker 66 tusen tankar varje dag. Plus eller minus.
Och att jag oroar mig alldeles för mycket, i onödan, över mina barn.
Hon sa också att jag är en person som är omhändertagande och empatisk.
Att jag bryr mig om andra väldigt mycket.
Det är jag glad för att jag gör.
Däremot så har jag väl kanske varit för snäll många gånger, för att jag är så som person. 
Det kan vara många som utnyttjar det, och då är det viktigt att kunna säga nej.
Jag fick rådet att lyssna mer på min själ, och mitt hjärta. 
Ge mig tid att vara jag, och tänka mer på mig själv.
Hon sa en massa annat också. 
Jag tycker att det är svårt att hitta balansen i livet.
Oftast händer det att när jag har löst eller har gjort klart något, 
då dyker det alltid upp nya grejer att ta i tu med. Det får liksom aldrig vara riktigt lugnt.
Och då blir det ju lätt att jag funderar på hur jag ska lösa det.
Inte konstigt att magen och huvudet "knorrar" i bland.

I går var jag och Tomas och hälsade på Elisabeth, som vi köpte Chess av i Föllinge.
Hon bjöd på gofika, och vi satt och surrade i flera timmar.
Jättetrevligt!!
På kvällen firade jag och Tomas vår 6:e förlovningsdag med en pizza 😄💓
 Petter skickade ett meddelande att de hade fått göra helg och fick åka hem redan i går.
De hade tydligen jobbat på så bra.
På måndag morgon är det dags för halkkörning.

Efter Ernst var det så dåligt på tvn så jag kom på att jag skulle lyssna på en sommarpratare. 
Jag valde Stina Wollter. 
Jag hade inga förväntningar. Jag bara lyssnade.
Det berörde mig väldigt mycket. 
Hon delade med sig av en otroligt fin händelse i sitt liv.
Tårarna bara kom av sig själv.
I dag lyssnade jag på Isabella Löwengrip.
Hon berörde mig dock inte lika mycket.
Däremot så blev jag fascinerad av hur mycket drivkraft en människa kan ha.
Hon strävar efter att bli världens mäktigaste kvinna.
Det är tur att det finns kvinnor som henne, men jag skulle inte vilja byta.
Jag ska fortsätta lyssna på årets sommarpratare tänkte jag.
Och det kanske är så, att de jag inte känner till, kanske är de mest intressanta?

De har hittat Lucas. Han jag skrev om som försvann i september i fjol.
Han hittades i vattnet (Vattudalen), livlös förra veckan.
Nu väntar obduktion, och de kan förhoppningsvis fastslå vad som har hänt honom.
Det som är så konstigt tycker jag är, att de dök i omgångar, hade likhundar och körde med båtar med ekolod i höstas fram och tillbaka under en lång tid, på samma plats som han hittades nu?? 
Äntligen får familjen trots allt ett avslut.
Detta har verkligen påverkat hela samhället mycket 😢

Vi fortsätter småfixet här hemma.
Tomas har köpt impregnerade bräder, och håller på att såga och spika bräder på sittplatsen runt grillplatsen.
Det kommer att bli jättebra.

Trevlig helg!
:O)