När man lägger märke till mönstret i golvet bredvid sängen 💗

Jag kände helt plötsligt att det började pirra i hälen och att jag domnade bort i foten. 
Och du vet när domningen går över så känns det som att det blir varmt och blodet rusar till. 
Så kändes det om vartannat. Och det strålade upp mot vaden.
Jäkla skit!!!
Detta var förra onsdag. Sjukskrivningen skulle gå ut på torsdagen.
Och så visste jag att det inte gick att nå min läkare på torsdagen.
Så jag ringde och fick en tid på onsdag em. 
Jag fick lägga mig på sidan och så tryckte han på en punkt på rumpan.
Det var ju riktigt oskönt kände jag. Inget jag hade känt av innan.
Ischiasnerven ligger i kläm, förmodligen för att du har belastat fel.
Du ska få en kortisonspruta och en stretchövning av mig,
och så sjukskriver jag dig till den 27/1.
Nu vet jag hur det känns att få en sådan spruta.
Han visste vart han skulle lägga den.
Mitt i det onda "ögat".
Det var ju inte det jag hade tänkt mig.
Men måste ändå gilla läget.
Det måste ju ges möjlighet att läka.
Men det här att vara sjukskriven är ju inte riktigt min grej.
Jag får en massa knäppa tankar.
Jag får för mig att jag kanske känner efter för mycket.
Fast jag känner att det inte är som det ska/brukar.
Jag hade kanske kunnat jobba ändå??
Tror andra att jag hittar på?
Kommer försäkringskassan att strula, och inte betala ut några pengar nu?
Jag vet ju hur många har fått strula trots alla intyg.
Jag är ju av den sorten att jag nästan jämt är i farten.
Lugn och fin!!
Neeej jag vill inte, skriker huvudet och kroppen. 

Veckan förflöt i alla fall på något konstigt sätt.
Jag började lyssna på en ljudbok, Isvittring av Solveig Vidarsdotter.
Jäklar vad bra den är. Kul när det är ställen som nämns som jag känner till runt Gäddede.
Strömsund, Östersund och Hammerdal nämns också.
Under tiden har jag målat mandala.
Sedan har jag börjat med årsredovisningarna för dem som jag är godman till.
Mycket räkna. Och så klart får jag det inte att stämma, hur jag än räknar om. 
Påét igen!!
I lördags bjöd vi Anna, Isak och Viktor på middag.
Elias bästa kompisar och deras mamma. Jättetrevligt!
I går blev det inte mycket vettigt gjort. Tog en kort sparktur, men det var alldeles för mycket grus. 
Du vet när det blir tvärstopp. Grrr!!
Sedan åt vi pizza med mamma och pappa för att få träffas lite. 

Sedan går det ju inte undgå det som händer inom politiken just nu.
Och jag är både intresserad och engagerad, på mitt sätt.
Jag läser mycket vad Marcus Oscarsson skriver på sin facebook sida.
Och vad folk kommenterar.
Du vet ju redan vad jag tycker om Annie Lööf. Och inte stiger hon direkt i graderna.
Hon verkar ha dåligt minne. Hon glömmer bort vad hon har sagt och lovat.
Och Jan Björklund följer i hennes spår.
Jag har svårt att tro att Jonas vill ha en högerstyrd politik.
Så min gissning är att han säger nej.
Vi får snart veta.

I dag tänkte jag försöka börja träna.
Jag har varit alldeles på tok för lat hela hösten när det gäller den biten.
Det kan bero på att Chess har kommit in i vårt liv, och jag har prioriterat promenader i stället.
Där jag brukar träna krävs det inte att man använder fötterna så mycket.
De har hydrauliska maskiner som man sitter och tränar på.
Och så får jag väl anpassa de andra övningarna, eller helt enkelt utesluta dem som det krävs fötter för. Huvudsaken är att jag kommer i gång.
:O)