Förra fredag när jag var ledig tog jag med mig min bästa kompis Maria till Spettnästjärn.
En liten bit utanför Strömsund där de har gjort en handikapps anpassad grillplats med vindskydd.

Jag hämtade Maria när hon slutade jobba så jag kunde bjuda henne på lunch.
Vädret var inte det bästa, men vad gör det när man får vara med någon man tycker om.

Vi gjorde upp eld...

och mackjärnsmackor.
Franska med skinka och ost. Så enkelt och så otroligt gott. Det går inte att jämföra med de man gör hemma.

Grillplatsen ligger så otroligt vackert intill tjärnen.
Man kan bara sitta och titta och njuta av naturen runt omkring.

Ett naturligt konstverk i sig själv.

På kvällen efter middagen gjorde jag och Tomas en Amarula milkshake till efterrätt.
Det är alltid kul att pröva nya saker.
Vi tycker den var god, men banansmaken tog lite överhand.

På lördagen gjorde vi planka till middag med hemmagjord bea (första gången)
Att göra bearnaisesås är verkligen en konst. Det ser ju så enkelt ut när Per Morberg vispar i hop sin bea. Inget man pysslar med en vardagsmiddag. Men även det kul att testa. Någon gång ska ju vara den första.
Det blev otroligt gott.

På söndagen blev det lingonplockning.
Jag och Tomas fick i hop nästan 20 liter.
Och Maria plockade 13 liter själv.
Till fika hade vi varmrökt pepparlax och romsås mackor.
Du kan säkert tänka dig hur gott det smakade med varm oboy till.

När vi kom hem efter att ha blivit bjuden på surströmming hos mamma och pappa rensade vi bären så enkelt med bär rensaren ovan på bilden. Sedan kunde vi koka en 3 liters kastrull med sylt och resten frös vi in. Det känns lyxigt.

Denna vecka var det Elias tur att tälta med skolan. De cyklade till Klövån (ca 1 mil) i går torsdag och kommer hem i em. De har haft otroligt tur med vädret. I går var det en jättefin sensommardag. I dag är det mulet men ändå varmt och uppehåll.

Och i går fick vi beskedet att vi äntligen ska få forskningsresultatet på Moas "sjukdom".
Den 6 oktober ska vi få åka till Stockholm och träffa forskarna på Karolinska institutet i Solna.
Efter 15 år av känslor, ovisshet, oro, tankar (grubblerier) och framför allt operationer.
Vi har ju ingen aning om vad som väntar, men vi får i alla fall en diagnos.
Det känns fortfarande väldigt underligt att hon ska vara helt unik. Att de inte har hittat någon i hela världen som är som Moa.
Nu väntar vi bara på besked om hur vi ska få resan dit.

I dag är jag också ledig och Tomas har beställt bord på Hotel Nordica, så vi ska gå dit och äta tacobuffé med barnen i kväll. 

Hoppas att det är bra med dig.
Tack för fina kommentarer.
Önskar dig en riktigt trevlig och skön helg.
:O)