Meningen med bloggen

För mig är det ett behov som jag har att få uttrycka mig och skriva direkt från hjärtat.

Bloggen är ett andningshål. En ren avkoppling.

Det är här som jag kan få utlopp för alla känslor på en och samma gång.

Det är roligt att skriva. Och jag tycker om att få dela med mig av mitt liv.

Förhoppningsvis inspirerar jag alltid någon att laga de maträtter, efterrätter eller baka en god kaka som jag tycker allra bäst om.

Eller att någon tycker att någonting av det vi gör verkar skojsigt och känner lust att gör detsamma. Vissa saker känner man ju inte till och då är det roligt att få lite tips och ideér.

Med en del inlägg vill jag väcka en tanke eller en ahaupplevelse om att man oftast inte är ensam om att känna och/eller tycka, eller har varit med om något liknade som man kan relatera till. Samtidigt hoppas jag att jag kan påverka att fler vågar vara den man är, inte för att någon annan tycker eller säger hur man ska vara, se ut eller tycka. Att våga ta ställning, säga nej, sätta ner foten. Våga sålla i sin bekantskapskrets och lägga ner sin tid på sådana som verkligen betyder mest och inte på energitjuvar.

I bland kanske jag skriver någonting som inte passar läsaren, men eftersom jag skriver först och främst för min egen del så känner jag att jag inte måste ta hänsyn och alltid tänka på vad jag skriver.

Jag tycker att det är ytterst viktigt att visa respekt och hänsyn att alla är vi olika och därför också tycker olika. Samtidigt som vi inte behöver älska alla, men vi kan bete oss som folk/vuxna mot varandra. Därför försöker jag heller inte häga ut någon utom familjen med namn.

Eftersom att jag kan se hur många besökare jag har på min blogg varje dag, uppemot 40 st., så skulle jag uppskatta och värdesätta om fler vågade ta steget att kommentera mina inlägg. Jag är väldigt nyfiken på vilka ni är. Jag bits inte.

;O)