I bland när jag sitter och scrollar på mobilen så kan jag ramla över något som fångar mitt intresse lite extra.
Detta handgjorda armband med Brynäs färger var ett sådant.
Det gav jag till Petter 💗 
Det är roligt att kunna överraska och ge något utan att det behöver vara någon särskild anledning.

I går efter att jag hade skrivit klart inlägget så slog jag på spotify och Queens Bohemian Rhapsody och skruvade upp på högsta volym och sjöng med för full hals, kanske hellre än bra men det var bara Chess som hörde 😄
Sedan blev det Guns ´N Roses och det gav mig ny energi.
Det känns overkligt att jag har sett Guns ´N roses live i Globen.
Tänk vad musik gör med en.

I de flesta relationer som jag har så har jag blivit en slags självpåtagen koordinator.
"Samla flocken".
Det kan i bland vara en utmaning då vi är många, och få det att stämma för alla.
Men för det mesta lyckas jag.
Det är roligt att planera och ha något att se fram emot.
Med det är minst lika roligt och uppskattat när någon annan gör det.
I relationer där jag har slutat höra av mig har oftast runnit ut i sanden till slut.
Inte för att jag har velat utan för att de inte har visat eget intresse av att höra av sig tillbaka.
Och det har visat sig att de kanske inte var mina rätta relationer, som var värda att behålla heller.
En relation är inte en envägskommunikation.
Det har känts tufft och sorgligt många gånger att inte relationen var mer värd än så.
Men samtidigt så har jag lärt mig mer både om mig själv och hur andra fungerar.
Jag har blivit tvungen att släppa det och gått vidare.
Det går inte att fastna i allt som sker.
Jag försöker lägga energi på sådant som är värt och viktigt att lägga den på.
På sätt och vis rätt komplicerat att läsa av andra i det sociala spelet.
Men man lär sig av sina misstag.

På återseende!
:O)