På morgonpromenaden med Chess.
Solen sken på den vackra snön.
Det knarrade under skorna.
Jag fick starta morgonen med att ringa till hälsocentralen.
Jag har blött länge, igen, och det verkar inte som det är tänk att sluta.
Så jag fick en tid i em för att se vad de kan hjälpa mig med.
Sist var i maj i fjol, och då hade jag också gått länge med detta problem.
Då undersökte de mig grundligt i Östersund på gyn, och så fick jag med mig en medicin hem som jag åt i ett halvår.
Det är klart att tankarna fladdrar i väg, men jag tror att det har att göra med klimakterietjosan.

Jag hade en härlig och mysig helg förra helgen.
På fredagen var jag bjuden på middag till Birgit.
Vi hade inte träffats sen vi var på masked singer på dunder.
Det var en mycket trevlig och rolig kväll.
På lördagen hörde Maria av sig och frågade om hon och Mattias kunde titta förbi.
Jag åkte och köpte en räkmacka till oss var (räkmackans dag) .
Hon hade tagit med sig en film om Skottland som vi tittade på.
Vi siktar nämligen på att åka dit tillsammans.
Det är så mycket med Skottland som lockar, så det var roligt att få lite tips.
Glasgow eller Edinburgh that´s the question?
Det känns roligt att få drömma och längta lite.
När det blir har vi inte bestämt än.
Vi finalgrillade och gjorde potatisrulle till middag.
På söndagen hämtade vi lite gran och enris, och tog med oss Tomas pappa till graven och satte dit gravlyktan, sedan åkte vi och handlade och fyllde på hans kylskåp.
Lite pyssel ute på gården inför vintern.
Och jag var och tittade på Petters nya lägenhet.
Jättefin, och det kommer att bli så mysigt.
Vi fick våra luftvärmepumpar servade på fredagen, och samtidigt kom sotarn, så nu är allt ok inför vintern.
Mattläggaren har även varit hit i veckan, så det har varit full rulle på hantverkarna.

Det är jobbigt att ta in all information som vi matas med dagligen.
Ibland måste jag bara slå av radion eller tvn, och lyssna på musik i stället.
Det bli för mycket som är negativt.
Krig och våldsamheter, död, hat och hot i en salig blandning.
Många oskyldiga människor som drabbas av detta vansinne/elände.
Det är oroligt överallt.
Det tas beslut, och sedan är det bara att acceptera och göra som det har bestämts.
Vi måste prova, och vi måste ge det en chans...
Vad har vi för val när beslutet redan är taget?
Det blir bara för mycket av allt ibland. 
Det är tur att jag har yogan, där jag kan andas och få en paus.
Skönt att komma hem och stänga dörren om sig.

Nu hoppas jag, och håller tummarna att det går bra för Moa på högskoleprovet på söndag.

Trevlig helg och på återseende!
:O)