Tisdag 24 januari.
En disig och mild fm i Strömsund.
I går regnade det fast det var - grader.
Vägen blev alldeles blank, och på bilrutorna satt isen fast som berget.
3:e strömavbrottet på kort tid.
Sist varade det i 4 timmar. I dag blev det "bara" 2 timmar.
Det är samma problem varje vinter.
Otroligt frustrerande för många som drabbas ofta.
Folk är duktiga att säkra upp med allt vad som behövs, men det är inte alla som kan det, framför allt äldre.
Att kunna elda i kaminen är otroligt värdefullt.

I lördags var jag och fikade med en god vän på café tomten.
Det är så mysigt där.
Jättetrevligt att träffas och sitta och prata.
På kvällen kom barna och åt middag, efter att de hade spelat bandy i Krokom.
Moa var chaufför.
Moa överraskade med att hon har gjort en ny tatuering.
Så nu syns inte operations ärren alls.
När de for tittade vi på Stjärnorna på slottet.
Vilken gripande dag Jon-Henrik bjöd på.
Skratt och gråt.
Utlämnande och imponerande.

Jag känner mig starkare för varje dag.
Det är lustigt hur fort dagarna går.
Det finns alltid något att greja med.
I går la jag ut barnas "gamla" twintips och stavar på köp & sälj.
Innan kvällen var slut hade jag bara ett par stavar kvar.
Ska fortsätta att se över sådant i dag.
Såg ett program häromdagen om samlare.
Helt galet hur man kan samla på sig så mycket grejer, så man inte ens tar sig in i lägenheten.
En kvinna hade bott på ett hostel i ett år, för att hennes lägenhet var så belamrad med saker som hon inte kunde göra sig av med själv.
Hon förklarade att hon kände sig trygg att veta att grejerna alltid fanns där.
Hon ville röja och städa, men hade helt enkelt inte förmågan.
Tur att det finns hjälp att få.
Och vilket hästjobb de gör.

Sverige och världen är upp och ner.
Det är så sorgligt hur det har blivit.
Nya sprängningar och skjutningar varje dag.
Krig, svält och väderkatastrofer.
Skyhöga mat, el och drivmedelspriser.
Sjukdomar.
Går det att vända?
Vi får aldrig sluta hoppas 🙏

På återseende!
:O)