Efter regn kommer sol 🌞
Efter middagen i går tog jag och Tomas med oss Chess och åkte för att ta en skogspromenad.
Det blev en fin kväll efter allt regnande under dagen.
Jag har gjort helg.
3 dagars ledig.
Det är det som är fördelen med att jobba inom vården.
Förra veckan 6 arbetsdagar, denna vecka 3.

I går bestämde jag mig för att göra något som jag har tänkt på i mååånga år.
Det skulle alltså dröja 49 år innan jag kände mig mogen för det.
Jag är inte den som velar i vanliga fall.
Men detta vill jag verkligen ska kännas rätt och riktigt.
Jag ska göra det på onsdag.
Så jag känner mig lite nervös nu.

Känner du ingen den där känslan när någon har sagt att vi ska göra "något" tillsammans någon gång, och så går du och väntar på när det där någon gång ska bli av, och inser att det där någon gång förmodligen inte kommer att bli av? 
Det blir bara tomt prat.
Falska förhoppningar.
Jag har gått och sett fram emot något helt i onödan.
Jag skulle hellre önska att man inte sa något, om man inte kan infria det.
Absolut ska tillfället vara det rätta.
Och absolut kan det finnas vissa själ.
Men just någon gång borde vara det rätta.
Jag är inte den som varken tränger mig på, tar förgivet eller tjatar.
Ja ja, tur att jag inte är handlingsförlamad och sitter och möglar.

Civilkurage.
Det innebär att man har mod att stå för sin mening även när det innebär en personlig risk, förmågan att stå för sina värderingar, trots vetskap om öppet eller latent motstånd från omgivningen.
För mig handlar det om samhällsplikt.
Trygghet och omtanke om varandra.
Att stå upp för vad man tycker och inte ge vika.
Stå upp för sina barn. Vem ska annars göra det?
Det är mod och styrka.
Det är så tråkigt och sorgligt att många inte törs för att slippa bli utsatt för repressalier.
I form av hat, påhopp och kanske något ännu värre som att bli nerslagen eller mördad.
Klimatet har blivit så hårt, kallt och tyvärr egoistiskt.
Det är alldeles för lite empati och omtanke.
Många verkar ha låst in sitt samvete och tappat nyckeln.
Jag blir uppriktigt ledsen hur det har utvecklats sig.
Jag vill kunna känna tillit och respekt.
Och det gör jag bara med mina absolut närmaste och bästa vänner.

Men nu är det helg snart och jag ska försöka göra lite nytta.
Det kan nog bli lingonplockning och äta surströmming i morgon.
Var rädd om dig, det finns bara en av dig och det är du.
:O)