När livet tar en annan vändning.
En av mina bästa vänners sambo avled för en vecka sedan 😢
De hade så mycket kvar att uppleva av livet tillsammans med deras son.

Med djupaste medkänsla.
Det är så väldigt sorgligt, det som nu har hänt.
Att lyckan i ett slag helt plötsligt bara vänt.
Det borde helt förskonas alla på vår jord.
Och när det nu drabbat dig är det svårt att finna ord.
Men jag vill att du ska veta att jag tänker så på dig.
Och från djupet av mitt 💗
all medkänsla från mig.

Livet är inte rättvist.
Ingen, ingen ska behöva tänka tanken:
om det är sista gången vi ses, när man är mitt i livet.
Hoppet kommer alltid att vara det sista som överger en.
Jag är chockad och ledsen.
Vi har pratat och det känns bra.
Jag vet att hon inte är ensam.

Det var ett ultraljud som Moa gjorde i onsdags.
Det visade att även spottkörteln är förstorad.
Hur mycket ska en människa få utstå?
Det är inte rimligt.
Vissa ska verkligen prövas mer, än vad många aldrig ens behöver uppleva under hela sin livstid.
Oron är på en sådan hög nivå så jag nästan inte kan bemästra den.
Det känns nästan som nerverna ligger utanpå kroppen och bara vibrerar i bland.
Och jag ser på Moa att detta är något utöver det vi är van att behöva hantera.
Magnetröntgen på onsdag.
Sen måste det gå undan.
Vår förhoppning är att det nationella specialistläkarteamet kan bistå med sina kunskaper tillsammans med dem i Umeå.

Solen skiner men det är ingen riktig värme i luften än.

Elias har sökt sommar(ferie) jobb så nu hoppas jag på minst 2 veckor, helst fler i år.

Trevlig helg!
:O)