Jag har valt bort personer.
Personer som får mig att må dåligt.
Energitjuvar eller de som har sårat mig oerhört mycket.
Det har varit nödvändigt.
För min egen överlevnad.
För att slippa bli fortsatt "trampad" och "sparkad" på.
Det gör fortfarande ont, men det är hanterbart.
Jag har fått stålsätta mig själv. 
Jag har även fått sätta ner foten, mot dem som jag inte kan välja bort.
Det kanske låter hårt, men när det barkar i väg för vad som är accepterat, då har man inget annat val.
Vissa saker kan jag rycka på axlarna åt, och lägga energin på nått bättre.
Då jag vet att det ändå inte leder någonstans. Det är ungefär som att hälla vatten på en gås.
Jag skulle verkligen behöva bli ännu bättre på det. Helst när jag känner mig frustrerad.
När det i vissa fall känns som att man tar ett steg fram och två bak.
Och när egot tar överhand, och söker ständigt en millimeterrättvisa som jag har så svårt för.
Samtidigt försöker jag rannsaka mig själv, vad jag skulle kunna göra och tänka annorlunda, för att det inte ska få ta för mycket utrymme i min tankeverksamhet.
Släpp det!! Tänk på något annat!! Bry dig inte!! Ta tre djupa andetag!!
Vi kvinnor har nog en förmåga att tänka lite för mycket.
Du har nog redan räknat ut att jag är en av dem 😉
Jag tror att det är bra att kunna sätta ord på sådant man går och bär på.
Men jag önskar att jag hade gåvan att finna mig i vissa situationer, där jag verkligen skulle behöva hitta dem rätta orden, för att tex ha svar på tal.
Som tur är det så mycket annat positivt som överväger i mitt liv.
Som jag bla försöker förmedla här på bloggen.

I går hämtade jag Moa efter jobbet i Ulriksfors.
Då kom jag på att hon skulle få övningsköra.
Eftersom de håller på att reparationsarbete på bron så är det trafikljus på båda sidorna.
Det var bra att träna på, för när vi skulle tillbaka så hamnade vi först i kön, och då gäller det ju att komma i väg när det blir grönt.
Moa blev lite stressad så hon fick motorstopp, och det hann slå över till rött igen.
Sedan blev det lite start i uppförsbacke, som också behöver tränas på.

När vi ändå var på andra sidan bron hälsade vi på Petter som stod i receptionen på campingen, själv för första gången.
Mycket att hålla reda på, men han var lugn som en filbunke.
Det är ju lågsäsong, så det är inte lika mycket folk som kommer i strid ström.
Det känns så roligt att han fixar saker som inte alltid är så enkelt.
Det är inte bara att ställa sig bakom en disk och förklara olika saker på engelska.

I dag är jag ledig.
Jag skjutsade Elias till skolan i morse eftersom det spöregnade.
Jag ska göra broccoligratäng till middag. En av Petters favoriträtter.
Jag ska även åka och se om jag kan köpa lite fågelmat.
Det är kanske lite tidigt att börja med det, men jag tycker det är trevligt att titta på fåglarna. 
Jag tror att jag ska titta på kapten klänning, polischef och våldtäktsman.
Man ska tydligen aldrig sluta att förvånas.
Vad jag förstod fick han 6, 5 års fängelse, som sänktes till 6 år, men kom ut efter 4 år.
Det svenska rättssystemet är fantastiskt, eller inte...

Har du hört Orups nya låtar?
Jag gillar dem 😄
Jag blir glad.

Må så gott!!

:O)