Leendet du sänder ut vänder åter till dig




fredag 3 september 2010

Kanske var det årets sista jordgubbar som vi åt i går. Jag gillar dem bäst med lite grädde.
Det var jämtländska jordgubbar så med ens blir man ju lite patriotisk.
Moa och jag passade på att handla på ICA Maxi i Östersund innan vi åkte hem. De har ett härligt stort sortiment av precis allting. Det är riktigt roligt att gå där och titta och hitta sådant som vi inte har här, och till lägre priser.
I går var det alltså sjukhusbesök igen. Det är oftast det när vi har ärenden till Östersund. Moa fick botoxinjektioner för femtielfte gången. Det går nästan av sig själv nu. Det är överstökat på ca. 3-4 timmar, lite beroende på hur länge det tar för henne att vakna på uppvaket och givetvis hur hon mår efteråt. Jag får alltid följa med henne in tills hon sover. Sedan är det en relativt kort väntan tills de kommer och hämtar mig och följer med mig till uppvaket. Det är så svårt att föreställa mig att jag själv skulle klara av detta var tredje månad som Moa faktiskt gör. Det är beundransvärt. Men hon är inte van någonting annat heller. Det ingår liksom i hennes liv, och kommer antagligen att göra det under okänt antal år till.
I bland går det långa perioder utan att det händer någonting, och nu helt plötsligt blev det två sjukhusbesök på samma vecka. Lite olyckligt kan jag tycka, men vi kan inte skjuta på det heller. Det som måste göras, måste göras.
*******************************
En annan sak som hände här i veckan, som jag kanske inte borde skriva om här, men det gjorde mig kollosalt upprörd efteråt, så det känns inte som jag bara kan lägga det bakom ryggen och glömma det. Jag fick mig en fullständig utskällning av vår, som jag trodde var en mycket god granne. Efter detta har jag en olustkänsla och det känndes ytterst obehagligt att bli påhoppad utan minsta förvarning. Han formligen vräkte ur sig saker om barnen utan att ha det minst lilla bevis, men som han uttryckte det själv -man vet ju hur det är. Jag vet inte hur jag ska kunna gå vidare med detta. Jag vill ju förstås få fram sanningen, men hur?
*******************************
I kväll ska jag i alla fall träffa ett gäng sköna brudar/nattvandrerskor och äta thailändsk mat, och sedan köra lite studiecirkel kring nattvandrandet och även försöka ta fram en lokal broschyr om vilka vi är och hur vi gör. Så med detta så får jag önska eder alla en ypperligt trivsam helg.
:O)

8 kommentarer:

  1. Hallojsan!
    Passar på att kolla in och önska trevlig helg och att killen kryar på sig och att ni andra klarar er:O)
    Ja det är härligt med stort utbud i mataffärer,det är man ju bortskämd med när man bor i större städer!
    ha det så gott.Kram

    SvaraRadera
  2. Vi brukar alltid stanna längs efter Brunflovägen, i Ope-trakten för där står folk och säljer jordgubbar precis vid vägkanten. Visst håller jag med dig om att Jämtländska jordgubbar smakar bäst.
    Otäckt med grannar som beter sig så utan förvarning. Strunta du i grannen för han mår nog sämst själv.

    SvaraRadera
  3. Tack Netten och Maidi :O)
    Jag ska prova strunta i grannen, men jag tror att jag kommer att se på honom med andra ögon hädanefter och det känns ju hemskt tråkigt :O(
    Trevlig helg. Kram Katarina.

    SvaraRadera
  4. Ja ibland ska ju allt ske samtidigt just med tanke på sjukhus besök, fast det är ju skönt när det är klart för den här gången.
    Det är mysigt att handla i andra affärer en dom vanliga ibland.
    Vad tråkigt med grannen, hoppas du kommer på något sätt att få fram sanningen. Lycka till.
    Nattvandrat det har jag gjort så många nätter. Det ger en hel del man får förtroenden och glada tillrop av ungdomarna när man har vandrat ett tag. En himla bra idé.
    Kramar:)

    SvaraRadera
  5. Jag har aldrig tänkt på nattvandring förut i den bemärkelsen som jag gör nu. Det är helt kanon. Och det är riktigt roligt. Kram Katarina :O)

    SvaraRadera
  6. Hej,

    Kul att du hittade till oss!

    Hon verkar vara en riktig tuffing Moa, som klarar alla sjukhusbesök och behandlingar!

    Trist med jobbiga grannar, han har väl något problem...man vet ju hur det är... ;D

    Trevlig helg!
    /Frida

    SvaraRadera
  7. Ja något fel är det ju när man kan bete sig på det viset. Trevlig helg önskar jag er också. Kram Katarina :O)

    SvaraRadera
  8. Självklar är det OK! Jag gör det samma med din!

    Hoppas ni får en fin lördag, själv tror jag att jag kommer hinna med en loppis, hoppas, hoppas!!


    Mvh
    Frida

    SvaraRadera