Oj Oj Oj vad dagarna springer i väg.

Jag hinner inte uppdatera bloggen så ofta som jag skulle vilja.

I går blev det klart med Gunnars semester så jag tog och ringde på campingen i Ullared och bokade en vecka i början på augusti. Det ser jag verkligen fram emot. Det finns så mycket roligt som vi kan göra där nere, och har vi riktigt tur med vädret så är det i princip som att komma utomlands.
Min önskan vore självklart en riktig utlandsresa, men vi måste vara realistiska och inse att ekonomiskt är det inte möjligt i år, eftersom stugan i Strand också ska möbleras och Gunnar ska både bygga en brygga och en bro.

-----------------------------------------------
I kväll tog jag och Maria en rask promenad i spöregnet. Nog måste vi vara lite knäppa, men det kändes faktiskt riktigt uppfriskande. Vi går i alla väder, dock inte när det var -37 i vintras.
En vän till Maria gick tragiskt bort i en skoterolycka i lördagsnatt. Behovet av att prata, älta och rensa tankarna var nödvändigt.
När en människa rycks bort allt för tidigt, mitt i livet ifrågasätts meningen med livet. Är våra dagar räknade? Finns det ett liv efter detta? Är det ödet? Frågorna är många, inte minst VARFÖR?
Livet stannar upp ett slag.
Vi vet ju faktiskt ingenting om morgondagen, nästa vecka eller nästa månad. Och tur är väl det.
Vissa stunder saknar jag Lotta, min älskade hund något så oerhört, så det nästan värker i hjärtat.
Men på något sätt måste livet gå vidare. Minnena finns lyckligtvis kvar.
Med blandade känslor säger jag tack för i dag och god natt.
:O