Ett blåmespar har flyttat in...

i holken bakom huset.

Eftersom jag har varit hemma från arbetet några dagar och tagit igen mig efter huvudvärken så satt jag och iakttog ett blåmespar som flög in och ut ur holken i går.

Ett riktigt vårtecken.

Jag riktade näsan mot solen och blundade i mellanåt och försökte verkligen koncentrera mig att lyssna på alla vårljud. Annars är det lätt att flyga bort i tankarna.

Förutom fågelsången, droppade det från taket och det knäppte gott i plåttaket när solen värmde. Långt bort hörde jag barnskratt. Det kändes nästan som om det var sommar.
Skönt att få perspektiv. På det som händer här och nu.
Det är inte fel att vara för sig själv i bland.
Samla ny kraft och energi.

En mycket god vän skrev i ett sms till mig i går kväll:
Samvetet bryr sig inte om man brakar i hop...
Men tilliten gör så att du kan lita på det du känner!
när jag kände att samvetet sa att jag skulle gå på jobbet i stället för att vara hemma idag.
Tack snälla goa Sanna för dem orden!
:O)