Kroppen talade sitt tydliga språk.
STOPP!
Jag orkar inte.
Jag är glad i dag att jag tog till mig av min magkänsla att någonting inte stod rätt till.
Jag kan inte gå på jobbet och känna att jag inte orkar göra det jag ska.
Huvudet kändes som om det var inlindat i bomull. Jag kände mig allmänt hängig.
Jag sjukanmälde mig och gick och la mig igen. Det var med nöd och näppe jag tog mig upp och väcka barnen och genomföra bestyren kring dem.
Sedan sov jag i princip rakt igenom hela dagen.
Kan man göra det så är det inte som det ska vara.
I dag känns det lite bättre. Jag orka med lite mera.
Jag ska nog jobba i morgon.
Tänk vad många som inte lyssnar på sin kropp.
Går på som en ångvält och tillåter inte sig själv att känna efter.
Det är inte värt det.
Jag tänker fortsätta lyssna på min kropp. Pengar är definitivt inte allt.
Jag har bara ett liv och det måste jag försöka vårda på det bästa sätt som jag bara kan.
Ingen annan kan göra det åt mig.
Sömn var det bästa botemedlet för mig.
Som vanligt - kloka Katarina! Jag känner igen det där, ibland måste man bara sova.
SvaraRaderaKul att ni haft det bra i Ullared! Lät riktigt roligt - förutom maratonshoppingen då =)!
Jag har ärligt talat aldrig upplevt mig själv som klok, därför blir jag extra glad och varm av att andra upplever mig som det :O) Tack så mycket! Det betyder mycket för mitt självförtroende, för det kan jag säga var nästan på noll när jag gick i skolan. Jag växer.
SvaraRaderaKram till dig Anneli.