4:e ljuset i advent är tänt

Det är skönt att få en lugn stund för sig själv på morgonen så jag klev upp en stund före alla andra och gjorde upp en eld. Jag kände att det var en passande dag för att göra scones.

Gott med färskt bröd till frukost. Det är man inte bortskämd med.

Och det är definitivt inget man står och gör mitt i veckan innan man går till arbetet.

Det som gör mig lite missmodig är alla tråkigheter som julen (högtider) för med sig, enligt radion och tidningarna. Som första nyhet i morse på radio Jämtland pratade de om kvinnor och barn som far illa i familjer där mannen slår kvinnan, oftast efter intag av alkohol.

Och tidningarna skriver och ger tips på hur vi ska undvika att slippa gräla under julen.

Att man inte ska ha allt för höga förväntningar, inte lägga ribban för högt och i god tid diskutera hur vi vill fira julen, ensamma eller med släkt och vänner.
Visst är det bra att försöka förhindra att människor ska hamna i gräl etc., men det känns ändå tröstlöst på nått sätt. De som de verkligen behöver nå ut till tar inte till sig en sådan information, för de tror inte att det gäller dem utan alla andra.

Detta tycker jag drar ner lite av den glädje som i alla fall jag känner inför julen. Det känns som om man tar ut någonting i förskott, som att så kommer det att bli, eller nästan som en uppmaning till.

Man kan inte tro att julen ska vara som på film, även om det så klart skulle vara fantastiskt roligt och trevlig på alla sätt och vis.

Det man måste ha i åtanken är att det inte går att vara alla tillags. Man måste hitta sitt eget sätt att fira den jul som passar "oss" bäst. Det kan förstås ta några jular innan man kommer dithän, men sedan känns det som en befrielse. Jag tycker att man får vara lite ego.

I år har vi delat upp våra nära och kära på två dagar, och det det känns jättebra, det blir ingen stress och hysteri. Lugnt och stillsamt, ja i alla fall lite, barnas förväntningar och pirr i magen lär nog visa sig på det ena eller andra sättet förstås, men det hör ju liksom till

:O)