Leendet du sänder ut vänder åter till dig




onsdag 3 juni 2009

Personkemi eller inte?

Jag har funderat lite på det här med varför man inte fungerar i hop med vissa människor.
Det är ju så att man inte kan tycka om alla, och det är väl bara att acceptera att alla tycker inte om mig.
Jag antar att det beror på hur personkemin stämmer eller inte. Det beror säkert också på hur man uppfattar varandra. Det är lätt att gå efter första intrycket, förutfattade meningar och/eller fördomar.
Det kan många gånger bli ett helt fel intryck beroende på i vilket sammanhang man träffas och i vilket tillstånd man är i just då.
Jag tycker att det känns ganska snabbt om man synkar i hop. Vissa människor kan man prata med hur lätt som helst om vad som helst, medan det finns vissa som man får dra orden ur och hela tiden styra samtalet med. Det tycker jag är jobbigt och frustrerande och väljer helst att inte prata så mycket med en sådan person.

Energitjyvar tar jag avstånd till. Jag har sållat en hel del i min vänskapskrets. Jag umgås helst med sådana som ger mig mycket energi. Den energin kan även vara sådant som är jobbigt, men som ger mig mycket ändå genom att prata.

Jag har personligen väldigt svårt för personer som är pessimistiska, det smittar av sig direkt som en farsot. Det genomsyrar hela deras kroppsspråk och ansiktsuttryck tycker jag.
Jag upplever att många av dessa pessimister gärna vill ha fullständigt koll (kontroll) på vad andra människor gör, de söker gärna fel hos andra, och sedan i rätt ögonblick kunna "sticka till" genom att slänga ur sig något som får den andra att känna sig totalt överkörd, påhoppad, kanske kränkt och sårad.
Är man då som jag att man inte finner sig i det ögonblicket när man blir påhoppad så kan det få en att må fruktansvärt dåligt.
Jag brukar bli så frustrerad och arg på mig själv för att jag ska behöva bli lika överrumplad varje gång.

Vad beror då denna pessimism på kan man undra? Varför anser sig vissa människor ha rätt att vräka ur sig vad som helst på ett högst otrevligt sätt? i stället för att kanske ställa en enkel fråga och då få ett svar på vad saker och ting beror på.
Kan pessimismen bero på avundsjuka? att man är utarbetad? trött? less? bitter? eller ha andra problem.
Det känns i alla fall som att någon helt oskyldig måste bli den som får ta emot all denna "skit" som personen bär på.

Det är i alla fall en riktigt skön känsla att kunna ändra uppfattning om en annan människa. Det har jag gjort flera gånger.
Det jag har upptäckt är att det gör mycket att man vågar ge personen en andra chans och bete sig vuxet/som folk helt enkelt. Det vinner man mycket på.





6 kommentarer:

  1. Det där är hur intressant som helst - och ännu intressantare blir det när man försöker sätta ihop t ex en arbetsgrupp.

    Jag har i grunden en positiv inställning till alla människor, tills de bevisat motsatsen. Då väljer jag att inte bry mig om den männsikan längre. Bara sådär.

    Men jisses hur olika vi fungerar även i det fallet! Som sagt, intressant!!

    SvaraRadera
  2. Vad roligt att du också tycker att detta är intressant. Det är riktigt facinerande.
    I en arbetsgrupp blir det så uppenbart vilka roller alla har. Det som är så fantastiskt är att det finns alla sorter på alla arbetsplatser.
    Det som är bra när man är många på en arbetsplats så hittar man alltid någon/några som man fungerar bra i hop med. Sedan får man försöka vara som folk mot de andra.
    Sköt om dig. Kram Katarina.

    SvaraRadera
  3. Vissa kan verkligen locka fram dom sämsta sidorna
    hos en och det gör jag nog kanske också hos andra.
    Som tur är så är det övervägande det positiva som
    man lockar fram hos varandra :-).

    Sen kan ju mycket finnas hos oss alla som ligger
    och pyr och vid sämsta tänkbara tillfälle så
    pyser det över...olyckligtvis...

    Ja att shoppa är jobbigt...och ingen ide att
    köpa något som dom inte trivs i..nu är det
    så urplockat också inför skolavslutningar hit
    och dit...men vi hade tur ändå och hittade
    det han ville ha och min plånbok är mindre
    glad nu *ler*.

    Kram
    strömma

    SvaraRadera
  4. Tack snälla du.
    Du kan ju gissa vad skönt det ska bli att slippa plugga heltid, jobba halvtid, åka buss 4 timmar per dag, sköta hem, vara mamma, försöka att vara en snäll sambo och dessutom ha ett socialt liv. Tura tt det är över nu, jippi.
    Hoppas att du har det bra trots den turbulens som råder, livet är inte alltid så enkelt.
    Måste erkänna att jag är dålig på att lämna spår i din blogg när jag smyger omkring, skärpning!
    Ha en bra dag. Kram

    SvaraRadera
  5. Ja du Svägersk du vet ju vad vi pratat om....

    kram kram/Svågern

    SvaraRadera
  6. insiktsfullt bra skrivet! kram sanna

    SvaraRadera