Leendet du sänder ut vänder åter till dig




tisdag 2 juni 2009

Forever...

Det slog mig i dag att det är skolavslutning nästa fredag. Samma dag ska jag åka/flyga till Stockholm och träffa mina kära vänner Lena och Sara. Det ska verkligen bli roligt.
Våra vägar korsades för första gången för si så där 19 år sedan. När jag tänker på det så förstår jag inte att det faktiskt är så länge sedan. Vi skulle fylla 18 år alla 3.
Vi träffades på arnljotskolan på Frösön. Vi hade kommit in på barnskötarutbildningen.
Lena kom från Hoting och Sara bodde då i Mörsil, ditflyttad från Skåne.
Som jag minns det så fann vi inte varandra på en gång. Det dröjde ett tag.
Sedan började vi gå ut på After Eight. Många onsdagsfester blev det. Lena stod på sig och drack inte en droppe förrens många år senare. Då bodde Sara i Härnösand. Jag och Lena åkte dit och hälsade på henne. Då drack vi vår första Asti Cinzano tillsammans.
Sedan har det hänt mycket i våra liv, men det som är så fantastiskt är att vi aldrig har tappat kontakten vilket är lätt när man sällan träffas och flyttar runt.
Det lustiga är att ingen av oss jobbar som barnskötare och ingen har väl gjort det något längre tag heller. Sara är arbetsterapeuft och Lena är studie och yrkesvägledare.
Vi bor långt i från varandra, vi lever väldigt olika liv och vi är rätt så olika till sätten.
Men vi har funnit vararandra, vi uppskattar varandras olikheter, vi har otroligt trevligt, roligt och kan prata från stort till smått, vi löser "världsproblemen" och vi tycker om varandra. Ja jag tycker i alla fall väldigt mycket om dem :o)
Jag uppskattar verkligen vår vänskap och jag hoppas innerligt att vi aldrig någonsin ska tappa kontakten. Vår vänskap är alldeles för värdefull och speciell.
Jag ser fram emot att träffa dem. Låt det bli lika minnesrikt som förra året.

2 kommentarer:

  1. Jag ska ringa mina kollegor o förvarna dom att ni kommer... så dom tar in mer vakter, "dessa flickor e inte o leka me"

    Mvh janne mannen

    SvaraRadera
  2. Ser väldigt mycket fram emot vår reunion, Astin står redan på kylning... kram sara

    SvaraRadera