Leendet du sänder ut vänder åter till dig




tisdag 14 april 2009

Ingen vanlig dag

Jag är ledig den här veckan med barna, eller rättare sagt med Petter och Elias.
Moa är på Frösön hos faster Kickan och Janne och har det bra. Hon myser och blir lite bortskämd. Precis som Petter blev på sportlovet. Det är värdefullt att de får komma och bo hos dem och nyttigt framför allt att få komma hemifrån.

Det började i f.m då jag fick ett sms av Mia. Hon hade skrivit på sin blogg om mig på ÖP´s hemsida, http://op.se/stromsund/bloggar/miaharrysson ,om det är någon som blir nyfiken och vill gå in och läsa.
Jag blev alldeles överväldigad. Jag är inte van och framför allt inte bortskämd med sådana komplimanger, helst inte så mycket på en och samma gång.
Jag blev både rörd och glad.
Vi pratades vid senare på telefon och konstaterade att vi (och de flesta) är över lag dåliga på att tala om för våra nära och kära hur mycket de betyder och hur mycket vi tycker om dem.
Några korta ord är ju inte så svårt, men att förklara det på ett mera utförligt sätt kräver nästan att man måste få skriva ner det. Annars blir det kanske lite konstigt.
Att få så mycket fint skrivet om mig själv betyder oerhört mycket. Det värmer och stärker mitt jag. Så som jag är. Och att det är andra som ser och upptäcker ens positiva egenskaper.
Tack så mycket Mia.

Sedan följde jag med Petter till Svenne (naprapat, kinesiologi). Petter har träffat honom ett par gånger tidigare. Första gången för att han hade sömnsvårigheter. Sedan har vi tyckt att besöken hos honom har varit så pass givande för Petter. Vi har fått svar på sådant som vi redan visste, men fick liksom det bekräftat från någon utomstående.

Efter det så bjöd jag killarna (Petter, Elias, Marcus) på fika på simonsons. Det ska vara lite extra när det är lov.

Grädden på moset blev ansiktsbehandligen som jag fick av Bille på Pigg & Frisk. Jag hade lite pengar kvar på presentkortet som jag fick förra året på födelsedagen. Det var gudomligt skönt att få bli ompysslad och känna sig alldeles avslappnad. Man kommer liksom ingen vart där man sitter med varma handdukar virad runt ansiktet.

Jag tror att det är viktigt att inte glömma bort sig själv. Att unna sig något som bara jag tycker om att göra, ensam eller tillsammans med en god vän eller med sin partner.
Det gäller bara att bestämma sig, boka datum och tid, för annars blir det inte av.

Nu dricker jag mitt kvällste (mitt livselexir) och bara njuter av ledigheten.




6 kommentarer:

  1. Vad härligt med så fint skrivet av din vän.
    Vänner är guld värda och man behöver inte ha många heller för att få känna sig lite speciell ibland.

    Vad mysigt med ansiktsbehandling och att få bli lite ompysslad.

    kram
    strömma

    SvaraRadera
  2. Godmorgon!
    Så du har också lov med barnen...SKÖNT! Moa blir nog ompysslad hos faster.
    Jag har också fått en ansiktsbeh. av Bille en gång. Så skönt!
    Det är sannerligen viktigt att vi unnar oss något för oss själva någon gång emellanåt... Taking care-of days är kanon. Vi ska ju hänga med ett bra tag ännu, eller hur ;)

    Kram, kram från Gilla

    SvaraRadera
  3. Tänk att ord som kommer från hjärtat kan göra någon så glad. Det visar ju att iallafall jag måste bli bättre på att tala om för mina nära och kära att man uppskattar dem och hur mycket man tycker om dem. Kram på dig

    SvaraRadera
  4. Jag är inte upp så ofta till Strömsund. Det blir när jag hälsar på brorsan med familj och min faster. -85 flyttade jag därifrån.
    Brorsan och svägerskan vet du kanske vilka dom är
    om du kollar här

    http://lojrom-vittvin.blogspot.com/2009/01/bstaste-brorsan-man-kan-ha.html

    kram
    strömma

    SvaraRadera
  5. Oh,vilka fina ord och jag förstår av det hon skriver att det finns en otroligt fin vänskap mellan er,det är ngt att vara rädd om.....
    Öster Edinge ligger tre mil utanför Uppsala mot Alunda,östhammar hållet...
    JObbar inne på Akademiska sjukhuset och stortrivs där och stortrivs ärnere överhuvudtaget...
    Känner igen mig i mkt som du skriver om i dina inlägg om ÅTERBLICKAR,hade det inte själv roligt under framförallt skolåren i strömsund och kände aldrig att jag passade in,det var inte förräns jag egentligen flyttade till Åre som jag kände att människor jag mötte såg mig för den jag var,man behövde inte klä sig på ett speciellt sätt,idrotta eller känna rätt personer utan dom umgicks med mig för att JAG var JAG och dom tyckte om mig...det var en ovan känsla....
    En varm kram från Edinge

    SvaraRadera
  6. Hej Netten!
    Östhammar har jag varit til, för länge sedan.
    Min moster jobbade på ackis i många år, men nu är hon pensionär. Hon bor nedanför Gränby centrum.
    Skolan kan och är för många en jobbig tid. Helst om man har jobbigt både med skolarbetet och kompisar samtidigt.
    Jag tror att det är viktigt för en själv att inte förneka och skämmas för hur det faktiskt var. Varken du eller jag är någon sämre människa, snarare tvärtom kan jag tycka.
    Det jag kan känna är att om jag skriver ner detta som har hänt så hoppas jag att någon som känner igen sig i att de kanske sa något eller bara stod där och inget gjorde, kanske tar åt sig en smula och får sig en tankeställare.
    Jag blir glad för din skull att du har träffat människor som tycker om dig precis för den du är. Det är du verkligen värd.
    Stor Kram Katarina.

    SvaraRadera