Jag blev inte riktigt nöjd med inlägget som jag skrev i går.
Det berodde nog på att jag hade lite tidsbrist innan jag skulle gå på jobbet.
Så jag gör ett nytt försök i dag.
Jag skrev bla om att göra sig själv till ett offer av omständigheter.
Att man tex känner sig utnyttjad eller orättvist behandlad, och har en tendens att se sig själv oskyldig och alla andra som skyldiga.
Jag tror att många kan känna igen sig själv, eller känner någon som har ett starkt kontrollbehov.
Att man tror att om inte jag gör det själv, eller om det inte blir på mitt sätt så blir det inte gjort, eller så bra som man vill att det ska bli.
Att man upplever att jag gör minsann allt men den jag tex bor med gör ingenting.
Jag upplever att det är en roll som man tar på sig medvetet eller omedvetet, framför allt när barnen är små. 

Jag skrev också om att vara skör och sårbar.
Jag tänkte att lika gärna som man vill visa sig stark och att man vill klara allt själv, så är det viktigt att kunna visa sig  "svag", att ensam är inte stark.
Och att det är en viss skillnad på att se sig själv som ett offer.
Det handlar kanske om att kunna släppa taget lite och låta andra göra saker, och att det kan bli minst lika bra.
Det kan även vara på jobbet eller i andra sammanhang.
Risken finns att när man har kontrollbehov att man kör helt slut på sig själv och blir utbränd.
Bara en liten reflektion och att det finns alltid "två sidor av ett mynt".

Tavlan ovan har vi nyss satt upp, och passar så bra i hop med det övriga i sovrummet, tycker om den jättemycket.

Trevlig helg och på återseende!
:O)