Sköna Maj Välkommen!

Tänk att jag lyckades pricka in en vecka med sol och värme.

Det var nog bara meningen att jag skulle ha semester förra veckan.

Och jag tog verkligen dagen som den kom.

Jag blandade nytta med nöje.

Inget spikat schema eller "att göra lista", mer än att jag ville vara ute så mycket som möjligt.

 Vi hade besök av en svartvit flugsnappare nästan varje dag i holken.

Allt eftersom snön smälte så krattade jag.

Vi premiärgrillade på sista april.

Som tur var blev det lugnt med smällare och raketer, så vi slapp åka ut med Chess, som annars var planen.

1 maj tände vi upp och wokade på muurikkan.

Vi kunde sitta ute till sen em kväll.

Inga krav eller måsten.

Bara vara och må gott.

Vara i nuet.

Prata eller bara vara tyst.

Lyssna.

Känner att jag värdesätter det mer och mer.

Jag har "sprungit" på i så många år, så det är dags att sakta ner lite på farten.

Jag har omvärderat så mycket och det blir säkert mer.

Saker som jag gjorde av ren rutin förut kan jag i dag bestämma mig för att  göra en annan dag eller till och med strunta i.

Jag måste inte.

I fredags åkte jag och Moa till Östersund och hade en riktig mor och dotter dag.

Shoppade och åt en god lunch på taco bar.

Vi unnade oss och hade tid att prata. 

På natten var det ett par killar i tonåren som försökte göra inbrott i vår bil, men som tur var hörde Tomas dem och skrämde i väg dem. 

Då jag har varit med om ett inbrott förut så fick jag samma olustkänsla i kroppen. 

Det förekommer tydligen inbrott i framförallt förråd och garage i Strömsund just nu, så det blir till att hålla ögon och öron öppna, låsa bilar och dörrar.

På lördagen blev det ändrade planer, så jag och Tomas tog husbilen och äkte en sväng. 

Chess vägrade att följa med, han blev jättestressad och började flåsa när jag försökte få med honom in. 

Han har aldrig tyckt om att åka bil, men i fjol när vi åkte på husbilssemester så gick det bättre och bättre för varje dag som gick, så vi trodde att det bara skulle räcka med att vänja honom med en kortare sväng nu. 

Han sliter säkert jätteont precis som när det skjuts raketer.

Så nu står vi i ett läge om vi kan åka på semester med husbilen i år.

Vi tror och hoppas att vi kan träna honom att gå in, och sakta vänja honom igen. 

Tiden får utvisa, och hoppas på det bästa.

 

I dag är jag ledig men i morgon är det jobb igen som gäller.

Temperaturen är något lägre i dag, men solen börjar tränga igenom molnen.

Cykeln är pumpad och jag har en ny sadel (den gamla hackade fåglarna sönder), så nu kommer det att gå lite fortare att ta sig till och från jobbet.

På återseende!

:O)