Så kom äntligen hantverkarna förra måndag och började med garaget.Den gamla porten var ful, trasig (gick inte att låsa) och var grymt tung.
Jag har varit rädd att den ska åka i huvudet på någon av barnen när de har öppnat den.

Det tog ett tag innan de kom på hur de skulle göra. De kliade sig nog i huvudet både en och två gånger när de läste instruktionerna, men sedan tog det fart.

Den nya porten är snygg, lätt och går låsa. Vilken skillnad.

I samma veva bytte de ett fönster som hade blivit fellevererat sist de var här.
De satte fönsterbleck på fönstren och satte upp persienner.
Nu väntar vi bara på ytterdörren och sidofönstret som ska komma vecka 45.Sedan är det bara att betala hela kalaset.

Till sommaren ska vi måla garaget och byta några vindskivor.

Baksidan med renoveringen var allt skräp hantverkarna lämnade efter sig som vi fick ta hand om.
De hade blandat allt skräp i säckar, så i söndags stod vi och sorterade, för att slippa hålla på med det på soptippen.
Som tur är har vi åter igen en snäll bekant som lånar ut sin släpvagn med kåpa.

Garageporten var det en på Bortskänkes på facebook som nappade på, och kom och hämtade.
Och de gamla fönstren håller vi på att sälja för en billig summa.
Det är skönt när man får bort saker.
Man får bocka av på Att göra listan.

Att tända ljus och baka nått gott hör liksom hösten till.
Det känns hemtrevligt och mysigt.

Det har kommit lite snö och det har varit någon minusgrad hittills.
Det är rätt grått och trist men man får försöka tänka positivt.
Det är ingen mening att deppa ner sig för vädret. Det går ändå inte att påverka.
Det enda som känns gruvsamt är när halkan och den där bitande kylan kommer.
Min lyx i vardagen är att kunna göra upp en eld i kaminen när jag känner mig frusen.
Och det är en fantastisk mysfaktor.

I går damp det ner ett brev i brevlådan.
Det var en glad överraskning. Jag trodde nämligen att det var nästa år.
Och jag som bara är 28. Hur går det i hop?
;O)