Mamman önskade verkligen att barnen skulle kunna hålla sams, en enda dag på hela året.

Hon ville så gärna att det skulle vara något magiskt med julafton.

Att alla kliver upp och känner i själ och hjärta att det är en speciell dag. 

Men...

det är ingen skillnad om det är julafton eller någon annan dag på året.

Det är samma barn ändå.

De går liksom inte göra om dem.

Få dem att sluta bråka med varandra.

Det bara blir så.

Mamman blir så klart irriterad, besviken och lite ledsen.

Men det går över.

För hur det än är så älskar hon dem av hela sitt hjärta och blir glad igen när hon ser hur mycket de uppskattar julklapparna. Då är allt glömt.

I alla fall för en stund.

:O)