Vi lever på hoppet

I går tändes ett litet hopp om att det kanske går finna någon fler som (eller liknande) Moa i världen.

Moas läkare sa att hon ska på en konferens till Tyskland nästan vecka med enbart handspecialister från vad jag förstod hela världen.

Inför denna konferens ville hon fotografera Moa så att hon har aktuella bilder att visa upp.

Då när hon tar korten ser vi vilken skillnad det har blivit på muskelaturen vid armbågen på den sida som hon har fått botox. Tidigare har båda sidor varit lika, men nu har den sidan blivit så gott som rak. Det var verkligen roligt att se att det äntligen har gett resultat. Något som vi inte vetat om det har gjort innan.

Operation på den högra tummen ser ut att bli av först i januari.

Men innan dess ska de operera ut plattan som blev inopererad i vänster tumme i februari. Efter det ska de göra en magnetröntgen för att se skillnaden.

Ja det kanske blir lite snurrigt för er som läser, men det kan jag säga att det blir det även för oss ibland.

Det känns i alla fall väldigt bra att det görs framsteg med botoxet.

Dessutom känns det skönt att vi har fått haft samma läkare under mist ett par år, och som känner Moa.

Det Moa har kallas tydligen för muskelhypotrofi.

:O)