Det rullar på

När det är någon som frågar hur det är så har jag kommit på mig själv att jag oftast svarar att det rullar på. För det är precis det det gör, livet rullar verkligen på. Jag känner i bland att jag skulle vilja stoppa tiden. Det går både för fort och jag själv skulle vilja stanna upp och få ett brejk från allt som bara snurrar på. Det känns som att jag alltid har tusen saker jag måste göra och komma i håg. Det blir bara lite för mycket i bland.
Samtidigt blir jag påverkad av allt som jag hör och ser genom media. Det lämnar mig aldrig helt oberörd. Visst går det att välja bort att slå på radion och tv´n, men samtidigt är jag intresserad, så det är ett val jag gör.
Alltid är det något som etsar sig fast på hjärnan som jag går och grubblar eller filosoferar över. Varför är det si eller så? eller varför sa hon/han så?
I mellanåt kokar formligen min hjärna.
Jag försöker verkligen ta mig stunder då jag bryter mitt ibland allt för stressiga mönster. Att träna på hälsan, vattengympan på tisdagar och promenaderna gör verkligen susen. Det gör mig mycket piggare och gladare. Jag är inte en sådan där person som bara kan slänga ner mig i soffan och sappa runt på tv´n en hel dag, även om jag kanske skulle behöva det. Jag mår bättre av att röra på mig, få frisk luft och kanske få en trevlig pratstund med en vän som ger mig energi. Då känns det som jag med gott samvete kan slå mig ner med en kopp te och koppla av sedan.
Dessutom så uppskattar jag otroligt mycket mina lediga dagar då jag får vara hemma och pula på i den takt jag känner för. Jag tycker det är roligt att gå med Elias på kyrkis, så det brukar jag försöka gör så fort tillfälle ges. Där får vi båda utbyte av lek och mammaprat, och inte minst gott fika.
Sedan tar jag mig stunder att sitta här vid datorn och blogga. Det är också avkopplande och jag får utlopp för mitt skrivande, och lägga ut foton på sådant som jag tycker om.
Det är svårt att få riktigt balans på livet. Främst går barnen, sedan arbetet, hemmet och sist blir det mina behov. Det kan kännas lite tröstlöst i bland då det oftast blir min tid på kvällen då jag egentligen har hunnit bli alldeles för trött.
Men då får jag tänka som så att mycket av det jag gör har jag valt alldeles själv och får acceptera att livet ser ut så här just nu. Det viktigaste trots allt är som jag har skrivit tidigare livet och hälsan. Utan det kunde jag inte göra någonting av detta.
Alla människor är i olika stadium (faser och skeden) i livet hela tiden. Det går liksom inte stoppa. Det är bara så det är.