I går kom Allers ut i affärerna med reportaget om Moa.
Jag är jättenöjd, och det blev riktigt bra.
Jag är glad att de ville göra ett reportage om oss.
Det känns bra att få dela med oss av vår historia.
Det är en stor del av vårt liv och vardag som kretsar kring detta.
Vi har ingenting att dölja eller skämmas över, snarare tvärtom.
Vi kan kännas oss stolta över mycket.
Inte minst styrkan i varandra.

Livet tar sina egna vägar. Den visar vägen.
Kanske inte alltid åt rätt håll, eller den väg jag själv skulle välja,
men av olika anledningar så måste man ta den ändå.
Och på vägen lär man sig en massa saker, både positiva och negativa.
Det har präglat oss till de människor vi är i dag. 
Och det kommer förmodligen fortsätta att prägla oss.
Man blir lite mer ödmjuk kan jag tycka.

I dag känns det lite bättre.
Jag har varit hemma från jobbet i 2 dagar.
Jag behövde tid att tänka.
Tid att reflektera över en del saker som har påverkat mig väldigt mycket den sista tiden. 
Jag har analyserat, benat ut och nästan dissekerat mina tankar.
Få lite perspektiv.Hur jag ska gå vidare?
Vad är bäst?
Inte förhasta mig, och göra något oigenomtänkt som jag kan ångra sen.
Efter ett långt samtal med min livsmentor i går,
som är en otroligt klok person och själv besitter en massa erfarenheter, 
så har jag kommit lite närmare ett svar på det jag grubblar över.
Det är otroligt värdefullt att ha en livsmentor. Som alltid finns där.
Och som jag kan lita på till 100%.Hur hårt det än blåser.

På promenaden nu på morgonen träffade jag en granne och hennes hund.
Hon frågade mig om jag hade sett Skavlan i fredags.
Intervjun med läkaren från England, som ser ut som han kommer från Indien, och som har skrivit en bok som heter Hälsobalansen.
Jag sa att jag hade sett honom på nyhetsmorgon.
Hon berättade om olika saker som han tog upp i programmet.
Jag gick hem och googlade fram boken, och nu har jag också beställt den.
Läkaren heter Rangan Chatterjee.
Han verkar ha ett sunt sätt att se på människan.
Han botar inte sjukdomen utan människan.
Jag tror att jag redan har en ganska bra balans, men den går göra ännu bättre.
Det kan vara det där lilla som gör den stora förändring i livet.
Det är värt att pröva.
Jag är jätteglad att jag träffade min granne som gav mig tipset.

Moa har börjat praktisera på NÄVA (närvårdsavdelningen) här i Strömsund.
Hon har varit där två somrar på feriearbete, så hon känner till stället ganska bra.
Nu ska hon få göra lite andra arbetsuppgifter.
Nya erfarenheter. Träffa nya människor.

Livet Livet!!
:O)