När man plötsligt får en ingivelse att åka in på en väg man aldrig har åkt på förut.
När man stannar upp en stund.
Att tänka på mig själv.
Jag har blivit bättre på det.
Det är ju trots allt bara jag som vet vad jag vill, tycker, tänker och känner.

Jag uppskattar lugn och ro mycket mer och oftare nu än förr.
Och jag tycker att jag har blivit duktig på att Passa på.
När jag känner för det.

Just den här dagen var jag på väg till Hälsan för att träna.
Jag har haft ett långt uppehåll över sommaren.
Jag har gått på utegymmet i stället.
Under sommaren har gymmet bytt lokaler.
I den förra lokalen har det blivit ytterligare en avdelning på Regnbågens förskola.
Jätteroligt att det går så bra för dem.
Den nya lokalen ligger i huset mitt i mot.
Jag trivs att träna där. Det är framför allt bra för min rygg.
Det är ett bra behov som jag har skapat mig.

 I dag är det dagen efter valet.
Jag är ledig. Jag har jobbat helg.
Jag satt uppe en stund och tittade.
Och jag har även tittat lite på nyhetsmorgon i dag.
Några partier har verkligen snöat in och fokuserat alldeles för mycket på vad SD står för.
Så pass mycket så de nästan har glömt bort vad deras eget parti står för.

Jag har även lyssnat på en del debatter och enskilda samtal med partiledarna innan.

Jimmie mfl. har gjort några riktigt klumpiga uttalanden.
Uttalanden som jag inte alls står för.
Han lindar inte in något som många andra gör för att det ska låta bättre.

Och det jag hör är det samma som sägs om och om igen.
Rasist, rasism, nacist, fascism.
Med rötter i...
Inte samarbeta med...

Det ekar i mitt huvud.

Ett parti som vurmar för alla likas värde.
Som respekterar och accepterar allas olikheter.

Men som inte under några omständigheter vill samarbeta.
Kallar andra för rasister, om och om igen.
Och varken respekterar eller accepterar andra politiska åsikter.

Det är är dubbelmoral för mig.

Demokratin är i allra högsta grad hotad.
Den är inte vad den har varit.

Maud Olofsson, fd partiledare för Centern sa i går på nyhetsmorgon:
- Vi tyckte olika men vi tyckte om varandra ändå.
Det säger ganska mycket vad denna valkampanj har gått ut på.
Smutskastning och hat.

Det känns som att vi har tappat något på vägen. Bla empati, solidaritet och äkta medmänsklighet. 
Mycket i det politiska har tyvärr blivit ett "spel för gallerian".
Man utger sig för något som man i själva verket inte tycker eller står för, men det ser fint/bra utåt.
Detta speglar tyvärr mycket av samhället i dag tycker jag.

Jag har varit röd i hela mitt vuxna liv.
Men jag tycker inte att detta är ok.

När man upprepade gånger kallar någon för något så är det mobbing.
Jag avskyr mobbing i all former.
Framför allt vuxenmobbing.
Vuxna som borde veta bättre och föregå med gott exempel.
Jag vet hur det känns.
Ingen ska behöva bli utsatt för en sådan tortyr.
När barn tar livet av sig för att de inte orkar längre, och vi vuxna inte har tagit vårt ansvar.
Då har det gått på tok alldeles för långt.
Jag skulle vilja se en 0 (noll) tolerans mot mobbing.
Det är för jävligt att andra kan få en att må så dåligt.