Leendet du sänder ut vänder åter till dig




tisdag 8 maj 2018

Moas pärla är nu framtagen för säsongen.
Det är strax över året sen hon tog moppekortet nu.
Och vilket "stök" det var innan det gick "ro i land".
Men vi gjorde det med glans 😃

Och så till mötet i går med rektor, specialpedagog, mentor och kuratorn.
Det var med en klump i magen som jag och Moa gick in i konferensrummet.
Ett sådant där möte som jag helst velat slippa.
Men tack vare specialpedagogen tycker jag att det blev ett hyfsat bra möte.
Hon fick det att inte känns lika jobbigt som jag hade föreställt mig.
Och jag kan väl säga som så, att jag hade ju redan lagt fram/"serverat" de förslag på "åtgärder" som diskuterades, förutom att Moa behöver stöttning i matten, som hon ska få hjälp av specialpedagogen med.
Jag tog upp några brister framför allt som jag tycker handledaren hade under praktiken.
Det kändes som att de hade fått sig en riktig tankeställare.
För en gång skulle kändes det som inte vi var i underläge.
Vi ska ha ett uppföljningsmöte innan skolan slutar, så det vet vad de behöver tänka på inför hösten.
Och de har fått lite mer "kött på benen" efter att arbetsterapeuten varit hit.
Många bäckar små...

Jag har i alla fall lärt mig något nytt om mig själv, och det är att jag äntligen inte försöker linda in något, av hänsyn. För vem? kan jag fundera på nu.
Jag har verkligen beskrivit hur vi har upplevt detta.
Och som det verkar så tog det rejält skruv.

Mitt värdefullaste bollplank och ofta min "sophink" är Maria.
Vad skulle jag göra utan henne?
Det är guld värt att han en vän som henne.
Som finns där i ur och skur.

Petter fick sommarjobbet som han helst ville ha, som vaktmästare på campingen.
Jag blev så glad när han kom hem i går och berättade det.
Han får jobba hela sommaren om han vill.
Så vi får se om vi kan planera någon resa neröver för att hälsa på Gun och Bertil på västkusten.
Har sonderat lite boenden i närheten av och runt Varberg/Ullared.
De vet hur de ska ta betalt, om man säger som så.
Önskar verkligen att jag hade oömt med pengar, eller att de växte på träd.
Jag drömmer ofta om vad vi skulle kunna göra om vi hade det bättre ställt,
i stället för att det bara går precis runt, varje månad.

Snön har nästan tinat bort helt, på rekordtid.
Jag har trott hela tiden att den inte ska vara borta förrens tidigast till skolavslutningen/midsommar.
SKÖNT!!!

:O)

2 kommentarer:

  1. Hoppas Moa och "Svarta Pärlan" kommer att få uppleva många trevliga äventyr tillsammans denna säsong.
    Grattis till Petter. Vad duktiga dina/era barn är.
    En "sophink" är guld värd.
    Till sommaren brukar de mer än gärna höja hyran när det gäller övernattning liksom mat och annat. Förhoppningsvis löser det sig. Vi bodde ofta ute på Getterön när våra tjejer tävlade i Varberg. Alltid i rum 12 för då hade vi utsikt åt tre håll.
    Helgkram Bosse

    SvaraRadera
    Svar
    1. Getterön har jag varit på :) Var det campingen ni bodde på Bosse? Kram Katarina :)

      Radera