Leendet du sänder ut vänder åter till dig




måndag 23 november 2015

Sånt man inte pratar om...

Tycker du om dig själv? Precis för den du är och hur du ser ut?

Jag tror att jag har blivit präglad av min skolgång då jag blev retad varje dag i flera års tid för mitt utseende.
Det sitter nog djupt inom mig, för jag kan än i dag titta på kort på mig själv och det är ytterst sällan jag är nöjd med mig själv över vad jag ser.
Jag kan fortfarande jämföra mig med andra. Tänk om jag såg ut si eller så. Om jag bara var några centimeter längre.
Och säger någon till fördel om mitt utseende så blir jag skeptisk. Menar de verkligen det?
Så mycket enklare livet vore om jag såg bättre ut.
Det är sorgligt att jag som 43 år ens tänker så.
Jag tycker ju egentligen inte om självömkan.
Och det är lite pinsamt att erkänna det, men så ser verkligheten ut.
Alla har vi våra hemligheter.
Detta är mitt mindervärdeskomplex.
Vill du dela med dig av ditt?

Puss & Kram
:O)

2 kommentarer:

  1. Go kväll vännen!
    Jag är övertygad om att många även sagt till dig genom livet..att du är fin och ser bra ut!! Har inte många gjort det!! Så är jag den första att göra det!!
    Tänk...jag känner så väl igen mig i dig! Jag blev lite retad i småskolan, sen i 5-6 var jag verkligen mobbad, utav ett par killar..och ett par tjejer viskade alltid bakom ryggen. Eftersom det "bara" var min pappa som jobbade..(för mamma var hemma och tog hand om hemmet tills jag började gymnasiet.) så hade dom inte råd med "märkeskläder" som vissa av mina klasskamrater hade. Så det var därför som jag blev retad. Sedan när jag började högstadiet..då var det "banne mig inte någon som satte sig på mig".. Ibland funderar jag på...om mitt yrkesval hade med just min skoltid att göra!? Hade faktiskt en del arb kamrater som också varit mobbade.
    Men vännen...Glöm Aldrig Bort!! Att du duger precis som du är och för din familj så betyder du allt!! Kraaaam Annika

    SvaraRadera
  2. Hej Kataina! Ja tänk att man som du skriver har sina lik i garderoben,oavsett hur gammal man är så kommer man aldrig över vissa saker,Jag är 183 cm lång (du kan få lite av mig) det har jag fått höra ända sedan jag var i tonåren då jag var längst i klassen av tjejerna,och som vuxen har jag fått höra det otaliga gånger) Tycker Annika skrev väldigt klokt,kan bara nicka o instämma. Så vi får väl säga till varandra Att vi duger som vi ä <3 Kram Jessiac

    SvaraRadera