Det är när någonting händer i livet som inte går att förstå som allt prövas/dras till sin spets.
En närstående till min vän har gott bort.
Hur ska jag förhålla mig? Vad ska jag säga?
När en sådan sak händer relaterar man till sig själv.
Tänk om det var jag som stod i samma situation?
Vad gör man av alla sina känslor?
När jag ringde till min vän sa hon att telefonen i princip hade varit tyst.
Ingen hade hört av sig. Vart fanns alla hennes vänner?
Bara några enstaka sms om att du vet vart jag finns.
Jag är så glad att jag lyfte luren och vårt samtal pendlade mellan gråt, ilska och skratt.
Jag fanns där för henne. Jag lyssnade. Vi pratade.
Jag önskar att jag kunde göra mera.
Jag önskar att jag kunde svara på varför?
Jag förstår att det gör obeskrivligt ont.
Hallå fy va tråkigt. Känner igen de där att man inte vågar ta kontakt, va ska man säga tänker man?? Bra gjort och ringa KRAM Kristin
SvaraRaderaDu visade för mig och min familj att du är något extra. Du bryr dig.
SvaraRaderaMåste man säga något? Nä, det räcker att lyssna och finnas där.
Det var bra att du ringde för som i mitt fall är man så ledsen och jag kunde inte förmå mig till att lyfta luren.
Tack för att du vågade bry dig. Kramizar
Bra gjort KATARINA! Du gör som man ska göra... som sagt bara lyssna och bry sig - finnas. Jag har själv varit med om detsamma, att man är så ledsen när man mist en nära...och oftast vågar ingen ta kontakt...Bara de som verkligen bryr sig kram
SvaraRaderaTror inte man behöver göra så mycket egentligen. Men den som är mitt uppe i sorgen orkar nog inte riktigt ta kontakt själv - då behövs sådana som du!
SvaraRaderaTack alla ni som kommenterat och stärker mig med era ord. Jag försöker vara en medmänniska och så som jag önskar att mina vänner ska bry sig om mig om det händer mig. Kramar till er.
SvaraRadera