Du fattas mig!
3/5 1996 - 22/2 2008 Kl. 13.30
Jag satt med dig i mitt knä.
Jag hoppas att du inget anade.
Du somnade in lugnt och stilla.
Jag ville inte göra dig illa.
Tack för alla fina minnen.
Du var min bästa vän i nästan 12 år.
Du kommer alltid att finnas i mitt hjärta.
Ja Lotta lever vidare i våra minnen... hon va ju så gulli´... tycker Moster den enda hon hade
SvaraRadera